Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

villkor för att kunna erhålla EU-stöd

Skriftlig fråga 2004/05:268 av Johansson, Bengt-Anders (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-04
Anmäld
2004-11-08
Besvarad
2004-11-10
Svar anmält
2004-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 november

Fråga 2004/05:268

 av Bengt-Anders Johansson (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om villkor för att kunna erhålla EU-stöd

Regler håller nu på att bestämmas på nationell nivå som villkor för att erhålla EU-stöd för betesmarker.

Det är väsentligt ur konkurrenssynpunkt att dessa regler inte kommer att skilja sig alltför mycket åt mellan de olika medlemsländerna.

Viss hänsyn till vegetationsperiodens längd och floran är naturligtvis nödvändig. Därutöver bör det råda enhetlighet om inte några länders jordbrukare ska få försteg framför andra.

Min fråga till ministern är således om ministern bedömer att det är ett problem om villkoren för att erhålla stöd skiljer sig åt mellan olika EU-länder.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:268 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 10 november

Svar på fråga 2004/05:268 om villkor för att kunna erhålla EU-stöd

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Bengt-Anders Johansson har frågat mig om jag bedömer att det är ett problem om villkoren för att erhålla EU-stöd för betesmarker skiljer sig åt mellan olika EU-länder.

Den beslutade reformen av vår gemensamma jordbrukspolitik innebär att det för medlemsländerna finns ett utrymme för att besluta nationellt hur reformen ska genomföras i flera delar. Som exempel kan nämnas graden av frikoppling samt om stöden ska regionaliseras eller betalas ut som ett gårdsbaserat stöd.

När det gäller villkoren för skötsel av betesmarker finns det ett regelverk som tillämpas på all stödberättigad areal som föreskriver att ett krav för fullt stöd är regler om till exempel folkhälsa, djurhälsa och miljö efterlevs. Dessutom finns det normer för hur villkoret om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden kan uppfyllas. För det senare finns det således ingen lagstiftning utan det är snarare ett ramverk för hur uppfyllandet av villkoren kan gå till. Anledningen till detta är att det finns stora skillnader i de naturliga förutsättningarna och vegetationstyp mellan medlemsländerna. För områden som har små igenväxningsproblem skulle sannolikt ett beteskrav anses vara ett överdrivet villkor.

Som framgår av regeringens skrivelse till riksdagen 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige, anser regeringen att bevarandet av de aktuella markernas natur- och kulturmiljövärden bör skötas genom aktivt markutnyttjande med betande djur. Hävdkraven bör därför utformas på ett sådant sätt att aktivt nyttjande av betesmarkerna årligen med betande djur i praktiken utgör en grundförutsättning för att kraven ska kunna uppfyllas. Detta skulle kunna bidra till att stävja en oönskad utveckling där aktiva, djurhållande jordbrukare förlorar nyttjanderätten till betesmark till förmån för brukare som inte har för avsikt att nyttja marken på ett sätt som långsiktigt säkerställer markernas natur- och kulturmiljövärden. En sådan tillämpning lägger dessutom en bra grund för arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet om Ett rikt odlingslandskap. Jordbruksverket håller för närvarande på att utarbeta regler för villkor om skötsel av betesmarker.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.