Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

vildsvinens härjningar i mark och skog

Skriftlig fråga 2003/04:639 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-28
Anmäld
2004-01-29
Besvarad
2004-02-04
Svar anmält
2004-02-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 januari

Fråga 2003/04:639

 av Lars-Ivar Ericson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om vildsvinens härjningar i mark och skog

Vi har i Sverige fått en hastigt växande vildsvinsstam. Risken för trafikolyckor där dessa djur är inblandade har därmed ökat. Sedan länge är vildsvinens skadegörelse på åkrar och fält välkända. Det finns många exempel på hur hela spannmålsfält blir förstörda och betesmarker bökas upp. Jaktvårdare har angivit hur viktigt det är att vildsvinen vistas i skogen där de inte gör skada utan nytta genom att böka upp marken och därmed hjälpa till med trädföryngring.

Det har nu under senare tid visat sig att vildsvinen även gör skada i skogen genom att böka upp nysatta gran och tallplantor som sen blir liggande på marken och torkar ut. Det är nu hög tid att ta till mer effektiva medel för att förhindra vildsvinens skadeverkningar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga jordbruksministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att begränsa vildsvinens härjningar i mark och skog?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:639 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 4 februari

Svar på fråga 2003/04:639 om vildsvinens härjningar i mark och skog

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att begränsa vildsvinens härjningar i mark och skog.

När riksdagen år 1987 beslöt att det skulle få finnas frilevande vildsvin i Sverige i begränsad omfattning fanns det ett par hundra djur i främst Stockholms län. I prop. 1986/87:58 om jaktlag, m.m. uttalade regeringen att allvarligare skador av vildsvin borde kunna motverkas genom ett starkt jakttryck på stammen. Med en lång allmän jakttid borde man kunna räkna med att jakträttshavarna på eget initiativ bedriver en jakt i den omfattning som behövs för att allvarligare skador ska undvikas. Jakttiden för vildsvin, utom sugga som åtföljs av smågrisar, omfattar tiden den 16 april till den 15 februari. Årsunge får jagas hela året. Dessutom får skyddsjakt bedrivas hela året på mark med jordbruksgrödor och vid yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen orsakar skador på grödan eller odlingen.

I dag finns det i storleksordningen 30 000 vildsvin med ett huvudsakligt utbredningsområde i östra delen av Götaland och Svealand. Även om det skjuts närmare 12 000 vildsvin per år ställer vildsvinsjakt stora krav på den enskilde jägaren och skiljer sig från övrig klövviltsjakt när det gäller jaktmetoder, eftersök och hundanvändning. Det finns dock ingen annan praktisk möjlighet att lösa problemen med vildsvinets skador än ett hårt jakttryck. I vissa områden förefaller det som om jakten, med hänsyn till skadorna, uppenbarligen är av för låg omfattning. För att komma till rätta med detta måste jägare och markägare tillsammans utarbeta regionala och lokala förvaltningsstrategier för vildsvinet så att skadorna kan hållas på en acceptabel nivå. Som en grund för förvaltningen har berörda länsstyrelser anordnat informationsseminarier om vildsvinsförvaltning, Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet har finansierat omfattande vildsvinsforskning under 1990-talet och Jägareförbundet har tagit fram information om vildsvinet i form av böcker och foldrar för att tillgodose kunskapsbehovet om vildsvinsförvaltning. Inte minst genom brev och telefonsamtal till Jordbruksdepartementet samt genom massmedierna framgår att vildsvinsstammen på sina håll är av sådan omfattning att dess skador ibland upplevs som oacceptabla.

Även om det finns små möjligheter att lösa skadeproblematiken på annat sätt än genom ett ännu hårdare jakttryck, är förvaltningsfrågan i sin helhet komplex. Inom departementet övervägs därför att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med berörda intressen göra en allsidig genomgång av förutsättningarna för hanteringen av den svenska vildsvinsstammen, inklusive effekterna på omgivande miljö.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.