VEU:s integration i EU

Skriftlig fråga 1998/99:543 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-04-20
Anmäld
1999-04-27
Besvarad
1999-04-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:543 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsminister Göran Persson om VEU:s integration i EU

den 20 april

 

VEU:s generalsekreterare, José Cutileiro, menar att VEU bör upphöra som självständig organisation för att i stället snarast införlivas i EU. Vid toppmötet i Köln i juni kommer frågan om ett datum för VEU:s införlivande i EU att sättas, under förutsättning att enhällighet kan nås. Om VEU integreras i EU skulle Sverige automatiskt bli medlem i en internationell organisation med militär kapacitet, vilket vore den sista spiken i kistan för Sveriges neutralitet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsministern:

 

Avser statsministern utnyttja Sveriges vetorätt för att stoppa en integration av VEU i EU?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:543 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh

Svar på fråga 1998/99:543 om VEU:s integration i EU
    Utrikesminister Anna Lindh

 

Yvonne Ruwaida har frågat statsministern om Sverige avser utnyttja vetorätt för att stoppa en integration av VEU i EU.

Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som skall besvara frågan.

Erfarenheterna från Bosnien och, nu senast, Kosovo har visat att Europa måste bli bättre på att förebygga och hantera kriser och konflikter. EU har i detta sammanhang en viktig roll att spela genom möjligheterna att kombinera diplomatiska, bistånds- och handelsmässiga åtgärder med militära insatser, i samarbete med och som komplement till framför allt FN, OSSE och Nato. Sverige och Finland verkade därför gemensamt under EU:s senaste regeringskonferens för att stärka unionens förmåga till krishantering. Amsterdamfördraget tog ett väsentligt steg framåt i denna fråga genom att de s.k. Petersbergsuppgifterna (humanitära, fredsbevarande och fredsfrämjande insatser) gjordes till medlemskapsuppgifter.

Den diskussion som nu förs i Europa om dessa frågor syftar till att ta fortsatta steg för att stärka den europeiska krishanteringsförmågan. Det handlar således inte om åtaganden vad gäller territorialförsvar.

Sverige är berett att tillföra EU en militär kompetens för krishantering. Detta skulle öka förutsättningarna för att unionen skall kunna agera effektivare i kriser, i enlighet med intentionerna i det svensk-finska initiativet. Om EU skall kunna engagera sig i krishanteringsoperationer behövs militär kompetens. Den av EU initierade VEU-missionen på minröjningsområdet, som i dagarna inleds i Kroatien under svenskt ledningsansvar, kan tjäna som exempel på ett verksamhetsområde där sådan kompetens kan komma att krävas. EU-ledda krishanteringsoperationer måste givetvis bedrivas i enlighet med internationell rätt. En diskussion om de institutionella frågorna har just inletts. Mycket talar för att VEU kan komma att upplösas och att vissa uppgifter därmed skulle föras över till EU. Det är däremot inte aktuellt att överföra artikel 5 - artikeln om ömsesidiga försvarsgarantier.

Sverige accepterar inte - i likhet med andra militärt alliansfria länder - att bli bundet av ömsesidiga försvarsförpliktelser. Härvid har vi, ytterst genom vetoinstrumentet, avgörandet helt i våra händer.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.