vetorätten
Skriftlig fråga 1998/99:414 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-03
- Anmäld
- 1999-03-09
- Besvarad
- 1999-03-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 mars
Fredsförhandlingarna i Rambouillet har nyss avslutats för att upptas igen den 15 mars 1999. Tron att man skulle kunna återupprepa Daytonavtalet och få ett Rambouilletavtal är åtminstone för tillfället grusade. NATO:s bombhot är temporärt avhjälpt. Naturligtvis ges Milosevic en alltmer upphöjd position ju mer man tar hänsyn till de serbiska påtryckningarna. Samtidigt vet ju också Milosevic att han i den s.k. kontaktgruppen har framförallt Ryssland bakom sig. I många situationer i FN:s säkerhetsråd för både Ryssland och Kina indirekt hans talan då de har vetorätt. Vad som ytterligare komplicerar situationen är, vad jag kan förstå, USA:s tveksamhet till att ännu en gång trotsa FN, vilket nyligen skedde beträffande situationen i Irak.
Det ser inte särskilt ljust ut för Kosovo och andra länder på Balkan för närvarande. Speciellt inte när nu Kina givit sitt veto i FN:s säkerhetsråd gällande en förlängning av uppdraget för de av FN stödda styrkorna i Makedonien. Orsaken till Kinas veto är att Makedonien erkänt Taiwan. Konsekvenserna av ett bortdragande av FN-styrkorna kan bara anas. Speciellt i den utsatta situation som Kosovo befinner sig i för närvarande då serbiska trupper drar samman sina styrkor runt olika städer och samhällen.
Hur tänker den svenska regeringen agera för att minimera de negativa effekterna enligt ovan av vetorätten i FN:s säkerhetsråd?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:414 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
den 11 mars
Margareta Viklund har frågat mig hur regeringen tänker agera för att minimera de negativa effekterna av att Kina i FN:s säkerhetsråd veterat en förlängning av FN-insatsen i Makedonien.
Ett övergripande mål i Sveriges FN-politik är att göra säkerhetsrådet mer effektivt i sin huvuduppgift: att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Rådets effektivitet är givetvis bl.a. beroende av dess förmåga att snabbt nå fram till beslut, men handlar även om medlemsstaternas respekt för och efterlevnad av dessa beslut. Vetorätten har under 90-talet minskat i betydelse i säkerhetsrådet. Sverige arbetade, under tiden som medlem av rådet, målmedvetet för att bidra till lösningar som minskade risken för att vetot skulle komma till användning. Vår ambition var och är att på olika sätt motverka att vetorätten används för snävare politiska syften. Härvid åligger det de ständiga medlemmarna att under stort ansvar agera så att rådet kan fullgöra sin huvuduppgift. Det borde enligt vår mening vara möjligt att fortsatt utveckla rådets roll som förhandlingsorgan så att vetots betydelse i praktiken kan minska ytterligare. Detta ligger långsiktigt också i de ständiga medlemmarnas intresse. Är de inte beredda att ta ansvar för en sådan utveckling kommer vetorätten att bli alltmer omstridd, rådets auktoritet riskera att urholkas och FN:s legitimitet att ifrågasättas.
Såväl inför rådets behandling av mandatförlängningen av FN-missionen i Makedonien som efter det kinesiska vetot har Sverige agerat gentemot Skopje och Peking - bilateralt, nordiskt och även inom EU:s ram. Vi har djupt beklagat det kinesiska vetot som tvingar fram en för tidig och ogenomtänkt avveckling av Unpredep. Detta framstår som desto mera olyckligt som utvecklingen i Kosovo är fortsatt osäker. Sverige för nu diskussioner i olika forum med företrädare för truppbidragarländerna i Makedonien och andra medlemsstater i FN om förutsättningarna och formerna för en fortsatt internationell förebyggande närvaro i Makedonien.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.