Vetenskaplig grund för skolpolitiken
Skriftlig fråga 2007/08:1631 av Granlund, Marie (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-09-09
- Anmäld
- 2008-09-11
- Besvarad
- 2008-09-17
- Svar anmält
- 2008-09-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 september
Fråga
2007/08:1631 Vetenskaplig grund för skolpolitiken
av Marie Granlund (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Verkligheten är sällan svart eller vit. Ändå har utbildningsministern som signum att svartmåla den svenska skolan. Gång på gång används uttalanden om stökiga skolor med ordningsproblem som exempelvis att ”i inget annat land är det stökigare i klassrummet än i Sverige”.
Olika internationella undersökningar har visat att så inte är fallet. Claire Shewbridge, analytiker på OECD, besvarade i Sveriges Radios program Kris i skolan? ovanstående uttalande med att ”… i alla de undersökningar vi gjort om hur man uppfattar skolklimatet så ligger de svenska eleverna på OECD-genomsnittet”.
Svensk skola står inför viktiga utmaningar men är långt ifrån så dålig som utbildningsministern ger uttryck för. Ska vi satsa rätt måste analysen utifrån fakta vara rätt.
Det är allvarligt om Sverige har en utbildningsminister som inte korrekt använder den statistik som finns. Den som vinner verklighetsbilden vinner också verktygen. Det skadar förtroendet för svensk skolpolitik. Lärare, föräldrar och elever förtjänar ordning och reda även i skolpolitiken.
Min fråga till utbildningsministern är:
Kommer utbildningsministern framöver att verka för en skolpolitik som vilar på en vetenskaplig grund?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1631 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:1631 Vetenskaplig grund för skolpolitiken
Utbildningsminister Jan Björklund
Marie Granlund har frågat mig om jag framöver kommer att verka för en skolpolitik som vilar på en vetenskaplig grund.
Självklart ska de åtgärder som regeringen vidtar grunda sig på kunskap om hur det verkligen ser ut i skolan. Jag har många gånger hänvisat till de internationella studierna Timss, Pirls och PISA. Med dem som utgångspunkt kan man konstatera att den svenska skolan på många sätt klarar sig bra i internationell jämförelse men att resultaten på 2000-talet har försämrats jämfört med 1990-talet. Det är naturligtvis långt ifrån tillfredsställande.
Skolverket har också, med anledning av resultaten av den nationella utvärderingen av grundskolan 2003, uttryckt sin oro i en skrivelse till Utbildningsdepartementet (U2004/4229/S). Det handlar om brister i måluppfyllelsen när det gäller kunskapsmålen i flera ämnen.
För att få en samlad och tydligare bild av kunskapsresultatens utveckling i grundskolan och elevers studiemiljö avser regeringen att ge Skolverket i uppdrag att sammanställa resultat från studier som har genomförts under de senaste decennierna. Skolverket ska redovisa utvecklingen över tid, såväl i ett internationellt som i ett nationellt perspektiv.
För att ytterligare stärka en skolpolitik som utgår från forskningsresultat och evidensbaserad utvärdering avser regeringen att tillsätta en utredare som ska kartlägga, analysera och föreslå hur en utvärderingsverksamhet av effekter av statliga reformer och åtgärder kan organiseras. Utredaren ska även föreslå hur statliga insatser kan organiseras när det gäller att sammanställa och tillgängliggöra forskningsresultat med relevans för skolans måluppfyllelse för beslutsfattare och verksamma inom förskola och skola.
Mot den här bakgrunden kan man konstatera att det finns stora utmaningar för svensk skola. Min ambition är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och att skolan ska präglas av trygghet och studiero. Reformer för att uppnå detta ska vila på en stadig grund av kunskap och forskning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.