Växande vårdköer
Skriftlig fråga 2020/21:534 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-17
- Överlämnad
- 2020-11-18
- Anmäld
- 2020-11-19
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Svensk hälso- och sjukvård ställde snabbt och framgångsrikt om för att möta det ökande behovet av intensivvårdsplatser i samband med covid-19-pandemin, vilket var nödvändigt, men det innebär också att den vård som inte ansetts akut fått stå tillbaka. Den stora vårdskuld som fanns redan före pandemin har därför vuxit sig ännu större. Det är oacceptabelt.
Hittills har mellan 85 000 och 100 000 operationer skjutits upp under pandemin. Vårdköerna har mer än fördubblats, och läget är nu riktigt allvarligt. I juli 2020 fick endast 44 procent av patienterna sin operation eller annan behandling i tid. Detta går att jämföra med juli 2014, då 80 procent av patienterna fick sin vård i tid.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att korta vårdköerna?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:534 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:534 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Växande vårdköer
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att korta vårdköerna.
På grund av coronapandemin befinner sig Sverige och världen mitt i den största hälsokrisen i modern tid. Precis som i många andra länder har planerade besök och operationer behövt skjutas upp för att säkerställa omhändertagandet av såväl virussmittade patienter som av patienter med akuta eller svåra sjukdomstillstånd. Mot den bakgrunden är det förståeligt att regionerna, som ansvarar för att upprätthålla den lagstadgade vårdgarantin, för närvarande har svårare att uppfylla den.
Samtidigt är det centralt att patienter som redan har väntat länge får den vård som de behöver. Här gör förstås alla regioner sitt yttersta. Regeringen har under 2020 bl.a. avsatt 20 miljarder kronor i riktade bidrag för att ersätta regioner och kommuner för merkostnader förknippat med covid-19 inom hälso- och sjukvården och omsorgen. I budgetpropositionen för 2021 aviserar regeringen att fyra miljarder kronor ska avsättas till regionerna för att hantera uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård. Vidare görs ytterligare höjning av de generella statsbidragen till regioner och kommuner 2021 med 10 miljarder kronor, utöver den permanenta höjningen med 12,5 miljarder kronor som aviserats sedan tidigare. Detta är medel som regionerna bl.a. kan använda till hälso- och sjukvård. Till det kommer tre tillgänglighetsmiljarder och 3,3 miljarder riktade till primärvården.
För att stödja regionernas tillgänglighetsarbete har regeringen även tillsatt Sveriges första nationella delegation för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården med fokus på kortare väntetider. Vidare har Socialstyrelsen fått i uppdrag att stödja regionernas hantering av de uppdämda vårdbehoven till följd av pandemin.
Tillgången på rätt personal med rätt kompetens är en annan nyckelfaktor. Regeringen har därför tillsatt ett nationellt vårdkompetensråd som verkar sedan den 1 januari 2020.
Stockholm den 25 november 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.