Växande vårdköer
Skriftlig fråga 2016/17:1467 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-22
- Överlämnad
- 2017-05-24
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
- Besvarad
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Över 100 000 människor står i dag i vårdköer i Sverige. Därtill är det stora skillnader i väntetider beroende på var i Sverige man bor. Detta är helt oacceptabelt.
Av regeringens skrivelse 2016/17:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn framgår bland annat att avseende de medel som betalades ut till landsting/regioner under 2016 för insatserna gällande väntetiderna i vården 2015 endast krävdes att de tog fram en handlingsplan för de insatser som de planerade att genomföra, samt att de lämnade rapporter till den nationella väntetidsbasen.
Vad gäller utbetalade medel avseende regeringens så kallade professionsmiljard, som inleddes 2016 som en överenskommelse mellan regeringen och SKL, framgår av skrivelsen att den ovan nämnda överenskommelsen innehåller inga prestationskrav eller villkor för att få ta del av medlen. Resurserna betalades i stället ut i relation till respektive landstings befolkningsandel.
Resultatet av regeringens medvetna omläggning av alliansregeringens prestationsbundna kömiljard, som halverade vårdköer, till helt prestationslösa statsbidrag är att vårdköerna ökar kraftigt. Det är ett rejält underkännande av den hittills förda politiken. Nu avser regeringen att utforma en tredje version av detta statsbidrag på lika många år.
Av regeringens skrivelse framgår vidare att Socialstyrelsen allra senast den 15 maj 2017 ska lämna sina iakttagelser beträffande såväl 2015 som 2016 års överenskommelser om denna miljard.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:
Vilken analys gör ministern av att vårdköer ökar, och är ministern och regeringen beredda att införa konkreta prestationsbundna inslag för att vända utvecklingen av växande väntetider för operationer inom specialistvården?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1467 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/03194/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1467 av Cecilia Widegren (M) Växande vårdköer
Cecilia Widegren har frågat mig vilken analys jag gör av att vårdköer ökar och om jag och regeringen är beredda att införa konkreta prestationsbundna inslag för att vända utvecklingen av växande väntetider för operationer inom specialistvården.
Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Sett över tid har tillgängligheten i vården förbättrats, men de senaste åren finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin. Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan 2014, under den tidigare prestationsbaserade kömiljardens sista år. Kömiljarden kritiserades för att leda till undanträngningseffekter och kreativ registrering av väntetiderna.
Landstingen i Sverige har kommit olika långt vad gäller att få ner väntetiderna och behöver var och en analysera sin egen väntetidssituation och vilka insatser som behöver göras på hemmaplan. Uppföljning av väntetider och redovisning av vilka insatser som genomförts är viktiga inslag för ett ansvarsfullt användande av riktade statsbidrag och en förutsättning för att regeringen ska kunna stimulera att väntetidsutvecklingen går åt rätt håll. Tillgänglighetsfrågan i vården som helhet låter sig dock inte lösas med en enskild enkel lösning. Problemet måste angripas från många olika håll eftersom det har flera olika orsaker i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Vilka konkreta insatser som ska premieras avgörs bäst av de som de facto bedriver vården.
Att ställa specificerade krav kopplat till utbetalning av medel lämpar sig bättre för enskilda, bevisat effektiva, insatser inom begränsade områden så som standardiserade vårdförlopp inom överenskommelsen för 2017 för cancervården.
Patientmiljarden ska kunna användas till exempel till förändrade arbetssätt och nyanställningar av personal. Patientmiljarden kompletterar ett flertal andra tillgänglighetssatsningar som regeringen gör. Bland annat har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Frågan om tillgänglighet hänger också starkt samman med frågan om kompetensförsörjning. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten. Här har regeringen vidtagit en mängd åtgärder. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Bland annat har medel tillförts för att stimulera fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom områden där de nationella behoven är stora, exempelvis med bibehållen lön. Medel har också tillförts för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar liksom för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske-, barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna.
Professionsmiljarden ersatte kömiljarden för att en fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för god tillgänglighet.
Arbetsgivarna har ett viktigt ansvar för att vårdens arbetsmiljö och arbetsvillkor gör det attraktivt för personal att bli anställda och arbeta kvar i vården.
Min sammantagna bedömning utifrån vad som anförts ovan är att regeringens satsning på en patientmiljard kommer att ytterligare förstärka de redan omfattande insatser som regeringen gör för att på olika sätt förbättra tillgängligheten för patienter.
Stockholm den 31 maj 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.