Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

växande regioner och anslagen till länsstyrelserna

Skriftlig fråga 2004/05:221 av von Sydow, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-10-27
Inlämnad
2004-10-27
Besvarad
2004-11-03
Svar anmält
2004-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 oktober

Fråga 2004/05:221

 av Henrik von Sydow (m) till finansminister Bosse Ringholm om växande regioner och anslagen till länsstyrelserna

I dag är Halland landets sjunde folkrikaste län. Det är en stor omvandling @ 1970 var Halland landets 17:e största län sett till befolkning. Sedan dess har Hallands folkmängd vuxit med 40 %, vilket är den kraftigaste befolkningsutvecklingen av samtliga län i Sverige.

Att fler människor flyttat till Halland är förstås positivt. Det bäddar för en gynnsam framtid. Fler jobb, fler företag och högre omsättning i de befintliga företagen är mer än upplyftande.

Vad gäller fördelning av förvaltningsmedel till länsstyrelser behandlas dock Halland som om länet fortfarande vore litet @ trots att så uppenbarligen inte är fallet. I fråga om förvaltningsanslagets storlek placeras Halland först på 18:e plats. Fördelningen av förvaltningsmedel till landets länsstyrelser tenderar att för växande regioner leda till växande obalanser mellan uppgifter och resurser. Med fler människor som vill bo i Halland ökar trycket på frågor som har att göra med hur marken ska användas.

Senast en översyn av fördelningen av anslagen till länsstyrelserna gjordes var 1998. Mot bakgrund av uppgifterna ovan ter sig en förnyad prövning av anslagen till länsstyrelserna angelägen. Krav på en sådan förnyad prövning har också framförts av den så kallade Länsstyrelseutredningen (SOU 2004:19).

Avser statsrådet att genomföra en översyn av principerna för fördelning av anslagen till landets länsstyrelser?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:221 besvarad av Sven-Erik Österberg

den 3 november

Svar på fråga 2004/05:221 om växande regioner och anslagen till länsstyrelserna

Statsrådet Sven-Erik Österberg

Henrik von Sydow har frågat statsrådet Bosse Ringholm om statsrådet har för avsikt att genomföra en översyn av principerna för fördelning av anslagen till landets länsstyrelser. Som arbetet inom regeringen numera är fördelat är det jag som ska svara på frågan.

Låt mig börja med att konstatera att länsstyrelsernas förvaltningsanslag endast finansierar drygt 60 % av länsstyrelsernas totala verksamhet. En omfördelning av länsstyrelsernas förvaltningsanslag påverkar samtliga länsstyrelsers planeringsförutsättningar och bör därför endast göras undantagsvis, med god framförhållning och efter noggrant övervägande.

Länsstyrelserna har arbetsuppgifter inom ett tjugotal politikområden och svarar också för att, ur ett regionalt perspektiv, samordna olika samhällsintressen inom sitt ansvarsområde. Därutöver finns regionala olikheter mellan länsstyrelsernas ansvarsområden avseende omfattning och uppgifter. Att skapa en fördelningsmodell för länsstyrelsernas resurser som svarar mot de mångfacetterade arbetsuppgifterna är därför en komplicerad process.

Den fördelning som i dag ligger till grund för länsstyrelsernas anslag bygger på en modell framtagen av Statskontoret. På regeringens uppdrag lämnade Statskontoret förslag till hur anslaget för länsstyrelserna kunde beräknas och i den tillämpade modellen används folkmängd, landyta och antal kommuner som grund för fördelningen. Avsikten är att modellen ska ge likvärdiga förutsättningar för länsstyrelserna utan att kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgifter och effektivitet. I samband med budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1) gjordes också en omfördelning mellan länen med Statskontorets modell som underlag.

Sedan denna modell införts har länsstyrelserna i några fall fått nya arbetsuppgifter och gamla har fallit bort. Enligt gällande finansieringsprinciper ska förslag som innebär uppgiftsförändringar finansieras. Arbetet i Regeringskansliet sker med utgångspunkt i denna princip. För resursberäkningen av dessa arbetsuppgifter har ofta mer verksamhetsanpassade och aktuella beräkningsgrunder använts som i stor utsträckning bygger på underlag från länsstyrelserna och andra berörda myndigheter. En kontinuerlig uppföljning görs också inom olika områden för att uppmärksamma bristande balans mellan uppgifter och resurser.

Under året har en översyn av styrningen av länsstyrelsernas verksamhet avslutats. Utredningen har redovisat betänkandet Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14) i vilket ovanstående frågeställning om resursfördelning ingår. Förslaget har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.

För närvarande avser jag därför inte att nu vidta några ytterligare åtgärder med anledning av den ställda frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.