Vattennivåerna i Vättern
Skriftlig fråga 2010/11:579 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-06-10
- Inlämnad
- 2011-06-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2011-06-22
- Svar anmält
- 2011-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 juni
Fråga
2010/11:579 Vattennivåerna i Vättern
av Peter Persson (S)
till statsrådet Stefan Attefall (KD)
Om inte vattennivåerna i Vättern ändras riskeras framtida översvämningar i södra delen av sjön, det vill säga i Jönköping. Landhöjningen i Sverige är olika i olika delar. Utloppet som ligger vid Motala har en snabbare landhöjning (ca 2,7 millimeter per år) än Jönköping vid Vätterns sydspets (ca 1,3 millimeter per år). Sjön ”tippar” därför mot söder vilket medför att Vätterns nivå vid Jönköping stiger ungefär 1,4 millimeter per år. SMHI har beräknat att vattenståndet vid Jönköping kan öka med 11–17 centimeter över en 100-årsperiod vilket kommer att få stora negativa effekter för Jönköpings stad. Jönköping får redan i dag allt oftare problem med översvämmade vägar och fyllda dagvattensystem under höga flöden. Exploateringen av stora centrala markområden, som i dag är industriområden eller outnyttjad mark, försvåras också.
Staten erhöll reglering av Vätterns vattenstånd genom en så kallad vattendom år 1958. Det finns ett klart behov av att ändra denna dom så att mer vatten kan tappas ur sjön. Kammarkollegiet är den myndighet som har ansvaret att företräda det allmänna i frågan. Kammarkollegiet har vid ett möte den 23 november 2010 meddelat Jönköpings stad att myndigheten är förhindrad att ansöka om omprövning uteslutande av det skälet att man saknar ekonomiska medel för att betala eventuella motparters rättegångskostnader samt eventuella intrångsersättningar. Detta är ingen rimlig hållning utifrån Kammarkollegiets uppdrag.
Avser statsrådet att ta något initiativ med anledning av vad som anförts om vattennivåerna i Vättern och Kammarkollegiets möjligheter att agera i saken?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:579 besvarad av Statsrådet Stefan Attefall
Svar på fråga
2010/11:579 Vattennivåerna i Vättern
Statsrådet Stefan Attefall
Peter Persson har frågat mig om jag avser att ta något initiativ med anledning av de höga vattennivåerna i Vättern och Kammarkollegiets möjligheter att agera i saken.
Avseende denna fråga omfattar mitt ansvarsområde planläggning av mark- och vattenområden. Jag kan därför endast besvara frågan hur översvämningsrisker vid planläggning hanteras enligt plan- och bygglagen.
Genom den lagändring i plan- och bygglagen (1987:10) som trädde i kraft den 1 januari 2008 har tydliggjorts att planläggning och lokalisering ska ske med hänsyn till risker för olyckor, översvämningar och erosion. Länsstyrelsen har också getts en uttrycklig skyldighet att bevaka att så sker vid både översiktsplanering och detaljplaneläggning.
I den nya plan- och bygglagen (2010:900) som trädde i kraft den 2 maj 2011 har flera nya bestämmelser införts, som förtydligar att hänsyn ska tas till miljö- och klimataspekter vid planläggning och annan prövning. För det första har bestämmelser med krav på hänsyn till miljö- och klimataspekter vid all kommunal planläggning införts. Även i ärenden om bygglov ska dessa hänsyn tas. Bestämmelserna innebär att kommunen i dessa ärenden ska väga klimataspekterna mot andra allmänna och enskilda intressen. En annan nyhet är att kommunen, som förutsättning för bygglov, i detaljplanerna kan ställa krav på skyddsåtgärder för att motverka bland annat översvämning och erosion.
Krav ställs även på att kommunen ska samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål samt planer och program som är av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Detta innebär bland annat att sambanden mellan översiktsplanen och regionala klimat- och energistrategier bör redovisas i planen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

