Vattenfalls agerande i Nederländerna

Skriftlig fråga 2021/22:1539 av Birger Lahti (V)

till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Vattenfall hotas av en stämning med krav på över 400 miljoner euro plus ränta, motsvarande 4,1 miljarder kronor plus ränta, av sammanlagt 5 000 kunder, främst små och medelstora företag och organisationer, bland annat idrottsföreningen och museer, på grund av en extra och felaktig avgift på elräkningarna under flera års tid i Nederländerna.

Den 31 mars 2022 inledde Stichting Nuon-Claim, en nederländsk stiftelse som bildades 2020 för att företräda och tillvarata intressena hos de kunder som ska ha drabbats negativt av en slags extra avgifter, rättsliga förfaranden mot Vattenfall (tidigare Nuon) eftersom energileverantören systematiskt debiterade nederländska små och medelstora företag och ideella organisationer ett omotiverat tillägg på deras energiräkningar. På uppdrag av 5 000 lurade kunder kräver stiftelsen återbetalning av de överdebiterade kostnaderna. Det handlar om ett totalt belopp på över 400 miljoner euro plus ränta, motsvarande 4,1 miljarder kronor plus ränta.

Den aktuella särskilda avgift som Vattenfall ska ha tagit ut av de berörda kunderna ska inte ha inneburit någon service eller nytta men har höjt elkostnaderna med i genomsnitt 80 procent, hävdar stiftelsen. Vattenfall har tillbakavisat anklagelserna och avfärdat stiftelsens försök till kontakt och förhandlingar.

Det svenska statliga kraftbolaget Vattenfall köpte 2009 ett av världens största energibolag, Nuon. Det kostade runt 90 miljarder av våra skattepengar när regeringen, ägarna till statliga Vattenfall, köpte Nuon. Förvärvet är den största kontantaffären i Sverige någonsin. Det var en prislapp som enligt flera bedömare var alldeles för hög. Nu riskerar alltså Vattenfall att vara ännu en förlust för svenska staten.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:

Hur avser regeringen – ägaren – att agera med anledning av det inträffade?