Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

värvning till andra länder

Skriftlig fråga 2002/03:1311 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-08-15
Besvarad
2003-08-28
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 augusti

Fråga 2002/03:1311

 av Carina Hägg (s) till försvarsminister Leni Björklund om värvning till andra länder

Frågan om värvning av soldater till andra länder är förenligt med svensk lagstiftning och med våra internationella åtaganden måste klarläggas. Ett exempel på att det behovet är starkt är det faktum att svenskar värvas till den israeliska armén. Svenskarna kan tjänstgöra såväl i Israel som på de ockuperade områdena. Israel har fått hård kritik för brott mot folkrätten på de ockuperade områdena. Att Sverige och Israel har olika syn på jurisdiktionen och mänskliga rättigheter är uppenbart och har framförts av bland andra MR-organisationer. Systemet med legosoldater är mycket gammalt. Den moderna form av värvning av legosoldater som jag här har gett exempel på har inte uppmärksammats av lagstiftarna. Jag anser att det är en allvarlig brist att det inte i vår lagstiftning finns klara riktlinjer på det här området.

Jag vill fråga försvarsministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att skapa ökad klarhet om den svenska synen på värvning av soldater till andra länder.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1311 besvarad av Thomas Bodström

den 28 augusti

Svar på fråga 2002/03:1311 om värvning till andra länder

Justitieminister Thomas Bodström

Carina Hägg har frågat försvarsminister Leni Björklund vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att skapa ökad klarhet när det gäller den svenska synen på värvning av soldater till andra länder. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Av 19 kap. 12 § brottsbalken följer att det är straffbart att utan regeringens tillstånd värva folk i Sverige till främmande makts krigstjänst. Värvningsförbudet gäller rekrytering av såväl personer som har ideella skäl som så kallade legosoldater. För bestämmelsernas tillämplighet krävs att det är fråga om värvning av fler än någon enstaka individ, men det spelar ingen roll om det är till en internationell väpnad konflikt eller till ett inbördeskrig. Paragrafen, som återfinns i kapitlet om brott mot rikets säkerhet, tog ursprungligen sikte på att "bevara tillgången på krigsdugligt manskap inom riket", men torde numera främst vara motiverad av intresset att undvika utrikespolitiska förvecklingar.

Det är däremot inte straffbart för enskilda att lämna landet för att delta i en annan stats försvarsmakt. Detta gäller oberoende av den enskildes bevekelsegrunder. Det är ju till och med så att det kan finnas en skyldighet att delta i försvaret av det land man väljer att bosätta sig i. I Sverige gäller i detta hänseende totalförsvarsplikt för alla som är bosatta i landet och en skyldighet att fullgöra värnplikt för svenska män. Inom FN utarbetades 1989 en konvention som behandlar bland annat användandet av legosoldater. Konventionen har dock inte trätt i kraft och det är med tanke på innehållet i konventionen osäkert om den kommer att göra det.

Detta innebär dock inte att det saknas begränsningar när det gäller deltagande i väpnade konflikter. Folkrätten ställer inom ramen för den internationella humanitära rätten upp en rad regler för hur krigföring får ske, inte minst för att skydda civilbefolkningen. Grova överträdelser av dessa regler är enligt svensk rätt straffsanktionerade genom folkrättsbrottet i 22 kap. 6 § brottsbalken. Sådana brott är enligt svensk rätt föremål för universell jurisdiktion, det vill säga de kan lagföras i Sverige även om gärningen har begåtts utomlands.

Den internationella utvecklingen på området har under senare år koncentrerats bland annat på åtgärder som innebär att överträdelser av den humanitära rätten i ökad utsträckning kan beivras. Exempel på detta är inrättandet av tribunaler som hanterar vissa brott begångna i forna Jugoslavien och i Rwanda samt den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Sverige har varit mycket aktivt i detta arbete som syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter och den humanitära rätten i väpnade konflikter.

Frågor som rör internationella brott och svensk jurisdiktion behandlas utförligt i Internationella straffrättsutredningens betänkande (SOU 2002:98) som för närvarande bereds inom Justitiedepartementet. Utredningen föreslår en ny lag om internationella brott som tar upp folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Svensk domstol ska enligt förslaget, på motsvarande sätt som alltså gäller i dag för bland annat folkrättsbrott, vara behörig att döma för dessa brott oberoende av var eller av vem som de har begåtts. Enligt förslaget ska vidare dessa brott vara undantagna reglerna om preskription.

Det är främst genom sådan lagstiftning som man kan komma till rätta med de problem som har anknytning till värvning av soldater till andra länder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.