Värnandet av det kyrkliga kulturarvet

Skriftlig fråga 2022/23:754 av Nima Gholam Ali Pour (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-06-07
Överlämnad
2023-06-08
Anmäld
2023-06-09
Svarsdatum
2023-06-14
Sista svarsdatum
2023-06-14
Besvarad
2023-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

 

Sveriges kyrkobyggnader är en viktig del av landets kulturarv och har en lång historia. De flesta kyrkor är byggda före år 1940 och är skyddade enligt kulturmiljölagen.

Sveriges kyrkobyggnader står inför flera utmaningar i dagens samhälle. Ett problem är att många kyrkor anses vara övertaliga, eftersom Svenska kyrkan har minskat behovet av dem som gudstjänstlokaler. Det kan leda till att kyrkor säljs eller rivs, vilket hotar deras kulturhistoriska värden. Ett annat problem är att kyrkorna behöver vårdas och underhållas på ett bra sätt, vilket kräver kunskap, resurser och engagemang från både staten och Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan har drygt 5,6 miljoner medlemmar och ansvarar för cirka 3 700 kyrkobyggnader. Av dessa är 2 955 skyddade enligt kulturmiljölagen, vilket betyder att de är uppförda före år 1940 eller har ett särskilt kulturhistoriskt värde.

Mellan åren 2000 och 2008 gjorde Svenska kyrkan sig av med 33 kyrkor, varav 11 var skyddade. Ett känt fall är Maglarps nya kyrka utanför Trelleborg, som revs 2007 efter en dom i Regeringsrätten.

Ett exempel på en kulturskyddad kyrka som har vanvårdats är Bunkeflo kyrka i Malmö, som sedan 2017 har varit stängd för allmänheten på grund av rasrisk. Kyrkan behöver omfattande reparationer och underhåll, men det finns inte tillräckligt med politisk vilja att göra det. Det finns en risk att kyrkan kan säljas eller rivas, vilket skulle innebära en förlust av ett värdefullt kulturarv. Bunkeflo kyrkas förfall är ett exempel på hur rådande ordning gällande vård och underhåll av kulturskyddade kyrkor inte fungerar.

Svenska kyrkan får varje år ersättning från staten för att förvalta kyrkomiljöerna, så kallad kyrkoantikvarisk ersättning. Svenska kyrkan får årligen cirka 460 miljoner kronor i ersättning. Ersättningen ska användas till att bevara och utveckla de kyrkliga kulturvärdena.

Det har länge varit känt att den kyrkoantikvariska ersättningen och dess nuvarande nivå inte är en hållbar lösning, utan många av de kulturskyddade kyrkorna förfaller sakta men säkert i brist på underhåll och reparationer. Detta händer utan större anmärkningar från de myndigheter som ska utöva tillsyn i denna fråga, länsstyrelserna.

Mot bakgrund av ovanstående önskas kulturminister Parisa Liljestrand svara på följande fråga:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka statens ansvar avseende värnandet av det kyrkliga kulturarv som är skyddat enligt kulturmiljölagen?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:754 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Ku2023/00734 Kulturdepartementet Kulturministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/23:754 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Värnandet av det kyrkliga kulturarvet

Nima Gholam Ali Pour har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att stärka statens ansvar avseende värnandet av det kyrkliga kulturarvet.

Våra kyrkobyggnader fyller flera viktiga samhällsfunktioner. De utgör först och främst gudstjänstlokaler för många människor i vårt land. De är också, både i städerna och på landsbygden, centrala för ett levande lokalt kulturliv. Därtill är de centrala som bärare av vårt gemensamma kulturarv.

Det kyrkliga kulturarvet tillhör alla i Sverige, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan. Därför är ansvaret för det kyrkliga kulturarvet delat mellan staten och Svenska kyrkan. Ansvarsfördelningen är reglerad i den överenskommelse som träffades mellan staten och Svenska kyrkan vid relationsförändringen 2000 (Ku2000/470/KA).

Som en del i överenskommelsen följs användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen och arbetet med det kyrkliga kulturarvet upp vart femte år med en så kallad kontrollstation. Arbetet med 2024 års kontrollstation har påbörjats. Regeringen har i regleringsbrevet för 2023 gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att analysera och redovisa vilka effekter den kyrkoantikvariska ersättningen haft för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Även länsstyrelserna och Svenska kyrkan lämnar särskild rapportering beträffade det kyrkliga kulturarvet under året. Kulturdepartementet träffar under denna period företrädare för Svenska kyrkan, länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet för att diskutera den kyrkoantikvariska ersättningens användning och hur samarbetet mellan staten och Svenska kyrkan fungerar.

Regeringens bedömning kommer presenteras i skrivelse till riksdagen våren 2024.

Jag avser invänta utfallet av kontrollstationen, och berörda aktörers bedömningar, innan jag vidtar eventuella åtgärder gällande det kyrkliga kulturarvet.

Stockholm den 14 juni 2023

Parisa Liljestrand

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.