Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

världsbanken och Bujagalidammen

Skriftlig fråga 2002/03:293 av Karlsson, Kjell-Erik (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-12
Inlämnad
2002-12-12
Besvarad
2003-01-09
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 december

Fråga 2002/03:293

 av Kjell-Erik Karlsson (v) till näringsminister Leif Pagrotsky om Världsbanken och Bujagalidammen

Uganda har under många år setts som ett mönsterland i det internationella samfundets ansträngningar för skuldsanering i de fattigaste länderna, en process som Sverige helhjärtat stött. En oberoende analys av the Power Purchase Agreement, PPA (köpeavtalet) för Bujagalidammen i Uganda visar att kapitalkostnaderna för projektet är orimligt höga, och att PPA innehåller ett antal ovanliga förpliktelser med digra konsekvenser för Uganda. Landet ska till exempel betala 20 miljoner dollar mer per år till dammkonsortiet än vad som angivits i dammens ekonomiska grundkalkyl och som bland annat Världsbanken motiverat sitt stöd till projektet med. Den oberoende analysen visar att Världsbanken gav dåliga och direkt felaktiga råd till Ugandas regering inför kontraktsförhandlingarna med dammkonsortiet och även gått ut med falsk information till sina intressenter.

Jag vill fråga näringsminister Leif Pagrotsky:

Kommer ministern att verka för att Sverige i Världsbanken ställer krav på att medfinansiering från Världsbanken till stora dammprojekt ska ske endast då korrekt information gått ut till intressenter?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:293 besvarad av Jan O Karlsson

den 9 januari

Svar på fråga 2002/03:293 om Världsbanken och Bujagalidammen

Statsrådet Jan O Karlsson

Kjell-Erik Karlsson har frågat statsrådet Pagrotsky om han kommer att verka för att Sverige i Världsbanken ställer krav på att medfinansiering från Världsbanken till stora dammprojekt ska ske endast då korrekt information gått ut till intressenter. Frågan har överlämnats till mig.

Sverige tar varje vecka ställning till ett flertal ärenden som behandlas i Världsbankens styrelse. Vi försäkrar oss då om att de beslutsunderlag som ställs till vårt förfogande innehåller erforderliga och korrekta fakta, och att analyser därav ligger i linje med de fakta vi själva besitter.

Sverige kan inte inför enskilda styrelsebeslut i Världsbanken och andra utvecklingsbanker göra sina egna tekniska studier och bedömningar @ det vore både mycket kostsamt och direkt olämpligt. Vi måste förlita oss på den information som finns tillgänglig från olika källor. Speciellt viktigt därvidlag blir det system som har upprättats inom Världsbanken inför styrelsebeslut. Detta system innebär att projekt som tas upp till styrelsebehandling kvalitetssäkras genom en mycket noggrann förberedelseprocess. Detta gäller inte minst stora dammprojekt som kräver ett flertal ingående studier av olika slag för att klargöra tänkbara ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser av ett projekts genomförande. Skulle det visa sig att det trots klartecken efter alla dessa studier föreligger klagomål från berörda privatpersoner finns det dessutom en oberoende inspektionspanel som kan åberopas för att genomlysa projektet. Bujagali har, som Kjell-Erik Karlsson säkert är medveten om, varit föremål för undersökning av denna inspektionspanel.

Då inte tillräckliga fakta finns eller då andra tveksamheter föreligger söker vi reda ut dessa inför styrelsebehandlingar. I det fåtal fall då tveksamheter ändå kvarstår inför styrelsebehandling agerar vi på lämpligt sätt för att uttrycka våra reservationer eller farhågor. Som en konkret illustration av relevans för just denna fråga ber jag att få hänvisa till Sveriges ställningstagande då Bujagalidammen skulle upp i MIGA:s styrelse i somras. Vid detta tillfälle fanns oklarheter kring projektet som medförde att vi och andra medlemsstater krävde att styrelsebeslutet sköts upp tills det att dessa oklarheter på ett tillfredsställande sätt hade retts ut. Detta förfarande gäller alla typer av ärenden som styrelsebehandlas i Världsbanken och andra multilaterala utvecklingsbanker, och då inte bara stora dammprojekt.

Kjell-Erik Karlssons fråga refererar specifikt till Bujagalidammen och avser mer generellt Världsbankens engagemang i stora dammprojekt. Mitt svar kan dock gälla bredare än så. Jag menar att vi som delägare i banken tillsett att det finns ett transparent system med riktlinjer för beredning av och beslut om alla projekt. Detta kompletteras av en oberoende inspektionspanel och en likaledes oberoende utvärderingsenhet. Den senare fyller en central funktion för att säkra att riktlinjerna revideras om brister upptäcks eller fel begås.

Sverige kommer fortsätta verka för att alla projekt i banken ska kännetecknas av hög kvalitet, objektivitet och transparens.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.