vårdutbildning i fara
Skriftlig fråga 1999/2000:785 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-03
- Anmäld
- 2000-04-11
- Besvarad
- 2000-04-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:785
av Cristina Husmark Pehrsson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om vårdutbildning i faraDen planerade utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen sägs vara i fara, eller i varje fall kraftigt försenad. Redan i somras föreslog Vårdkommissionen att antalet nybörjarplatser vid sjuksköterskeprogrammet skulle ökas med 1 000 platser senast år 2002.
Förhandlingarna med landstingen måste de facto gälla dels huvudmannaskapet, dels finansieringen av de nya platserna, i syfte att klargöra vilka delar staten, respektive landstingen, ska ta ansvar för. Dessutom förväntas själva förhandlingen ta tid. Under tiden från det att Vårdkommissionen lade sitt förslag till dess förhandlingarna avslutats kommer landsting och kommuner att ha fått det än svårare att rekrytera sjuksköterskor.
När beräknar utbildningsministern ge vården den välbehövliga förstärkningen på sjuksköterskesidan?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:785 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 1999/2000:785 om vårdutbildning i fara
Utbildningsminister Thomas Östros
Cristina Husmark Pehrsson har frågat när jag är beredd att ge vården den välbehövliga förstärkningen på sjuksköterskesidan.
Jag är väl medveten om den situation som i dag råder inom hälso- och sjukvården där arbetsmarknaden för vård- och omsorgspersonal på ett markant sätt förändrats under de senaste åren.
Enligt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet var redan under 1998 behovet av bl.a. sjuksköterskor större än det antal som examinerades. Behovet av personal har sedan dess fortsatt att öka och som viktiga skäl för detta anges såväl pensionsavgångar som demografiska förändringar.
Insikten om dessa förestående rekryteringsproblem av personal till sjukvården och äldreomsorgen föranledde regeringen att våren 1998 tillsätta en kommission, den s.k. Vårdkommissionen, som bl.a. fick till uppgift "att kartlägga rekryteringsbehoven till vård- och omsorgssektorn de närmaste tio åren". I kartläggningen skulle också ingå en analys över vilka faktorer som påverkar rekrytering av personal samt hur intresset bland ungdomar för utbildningarna inom vård och medicin kan ökas. Kommissionen fick också i uppdrag att överväga en långsiktig dimensionering av utbildningarna.
Vid beräkning av det kommande utbildningbehovet föreslår Vårdkommissionen i sin slutrapport (Ds 1999/44) att antalet nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen, baserat på prognoser från Landstingsförbundet och Vårdförbundet, bör utökas med 1 000 per år senast höstterminen 2002.
Utbildning till sjuksköterska har av tradition varit en angelägenhet för landstingen som, efter högskolereformen 1977, bedrivits vid särskilda vårdhögskolor.
Redan 1991 beslöt riksdagen att huvudmannaskapsfrågan skulle utredas för dessa s.k. medellånga vårdutbildningar. Riksdagen beslutade därefter våren 1994, med anledning av propositionen Utbildning och forskning @ Kvalitet och konkurrenskraft, att skapa utrymme för alternativa samarbetsformer i syfte att höja kvaliteten och forskningsanknytningen i vårdutbildningarna. En modell utformades som innebar att landsting och statliga högskolor slöt samverkansavtal med varandra där landstingen är "beställare" och de statliga högskolorna "genomförare" av utbildningen. I dagsläget har samtliga landsting med undantag av Jönköpings läns landsting tecknat sådana avtal med statliga universitet och högskolor.
I Vårdkommissionens rapport framkommer beträffande samverkansavtalen att "avtalskonstruktionen, som den ser ut idag , innebär en oklar ansvarsfördelning mellan stat, landsting och högskola, bland annat vad gäller dimensioneringsfrågan." Vårdkommissionens bedömning är att landstingsutbildningar i sin helhet bör överföras till staten. Detta bör ske senast under 2001 och diskussioner mellan regeringen och landstingen bör snarast inledas.
Regeringen delar Vårdkommissionens bedömning och inbjöd med anledning av detta Landstingsförbundet och samtliga landsting till samtal den 6 april 2000 kring vårdhögskoleutbildningarnas huvudmannaskap.
I fråga om ett överförande av huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningarna från landstingen till staten inryms frågan om en volymökning av antalet utbildningsplatser och finansieringen av denna. Landstingen har utsett en delegation att förhandla med regeringen och regeringen kommer inom kort att tillsätta sin förhandlingsdelegation.
Förhandlingar planeras att komma i gång under april månad mellan regeringen och företrädare för Landstingsförbundet.
Jag delar därför inte den oro som Cristina Husmark Pehrsson ger uttryck för utan anser att frågan om huvudmannaskapet och därtill hörande finansiering av en volymökning kommer att beredas så skyndsamt som möjligt. Regeringen avser också att under hösten återkomma i denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.