Vårdreformer
Skriftlig fråga 2016/17:1734 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-07-13
- Överlämnad
- 2017-07-14
- Sista svarsdatum
- 2017-07-28
- Svarsdatum
- 2017-08-03
- Besvarad
- 2017-08-03
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Den 6 april höll socialutskottet en offentlig utfrågning i riksdagen om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Den sammanfattande beskrivningen av utfrågningen var att tillgången på kvalificerad personal ökar samtidigt som bristen kvarstår i vården. Det som förvånade var emellertid att regeringen och det ansvariga statsrådet Gabriel Wikström inledde med att slå fast att regeringen har prioriterat kompetensförsörjningen från första stund.
Därefter betonade statsrådet att vi har ett hälso- och sjukvårdssystem som är anpassat för en annan tid, som är väldigt sjukhustungt jämfört med andra länder och som inte tar till vara patienternas erfarenheter och kunskap i tillräckligt stor utsträckning. Det säger sig självt att ett sådant system inte använder resurserna på det mest effektiva sättet.
Regeringens åtgärd är att tillsätta en ny utredning och ändra namnet på professionsmiljarden. En utredning som för övrigt ska vara klar först i mars 2019. Personalflykten från landstingen som arbetsgivare pågår nu. Krisen i personalförsörjningen inför sommaren är påtaglig och akut i stora delar av landet. Vårdköerna växer snabbt. Över 100 000 står i dag i vårdköer. Det duger inte.
Den nära vården med primärvården som bas behöver byggas ut. Det handlar dock om så mycket mer än det som sker inom vårdcentralens fyra väggar. Framtidens vård för ut sjukhusvård närmare patienten. Därtill krävs det att ansvariga stimulerar utveckling med fler digitala möjligheter som kan bidra till mer av nära vård i hela landet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:
Delar ministern ovanstående analys från socialutskottets utfrågning och i så fall vilka nya konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att redan nu öka den nära vården för patienterna?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1734 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/04121/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1734 av Cecilia Widegren (M) Vårdreformer
Cecilia Widegren har frågat mig om jag delar analysen från socialutskottets utfrågning om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården och i så fall vilka åtgärder jag avser vidta för att redan nu öka den nära vården för patienterna.
Medarbetarna är vårdens viktigaste resurs och att ha en fungerande kompetensförsörjning är avgörande för vårdens kvalitet och tillgänglighet. Det är dock arbetsgivarna, det vill säga landstingen, som ansvarar för att säkerställa en fungerande organisation och bemanning inom vården. Regeringen kan bidra på ett övergripande plan för att förbättra förutsättningarna för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården, bland annat som huvudman för universitet och högskolor samt genom ekonomiska stöd till landstingen. Regeringen har tagit initiativ till en rad åtgärder som kan bidra till bättre kompetens-försörjning i vården och jag går igenom några av initiativen nedan.
Regeringen avsätter 1 miljard kronor årligen 2017 och 2018, den så kallade professionsmiljarden, för att stärka och stimulera landstingens arbete med kompetensförsörjningsfrågor.
Kompetensförsörjningen kräver en bra samverkan mellan berörda aktörer med bäring på verksamhet i hälso- och sjukvården, utbildning och arbetsmarknad. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet i uppdrag att stärka samverkan mellan bland annat landstingen och högskolorna på såväl nationell som regional nivå. Därutöver har regeringen gett ett flertal ytterligare uppdrag till statliga myndigheter relaterat till kompetensförsörjningsfrågor. Regeringen satsar även på en utbyggnad av antalet nybörjarplatser på högskoleutbildningar inom vissa bristyrken för att kunna möta vårdens behov, däribland utbildningarna till sjuksköterska, specialistsjuksköterska, barnmorska och läkare. Regeringen har också stärkt Socialstyrelsens resurser för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar för att de som kommer till Sverige med värdefull kompetens från vården i andra länder snabbare ska kunna börja arbeta och bidra i den svenska vården.
Vidare kommer regeringen föreslå att ytterligare 2 miljarder kronor utöver professionsmiljarden tillförs hälso- och sjukvården från och med 2018 för att stärka arbetsvillkoren och göra det möjligt för landstingen att satsa på personalen.
Regeringen tillsatte nyligen en särskild utredare som ska se över specialistsjuksköterskeutbildningen (dir. 2017:86). Syftet med översynen är bland annat att analysera vårdens tillgång och behov av specialistsjuksköterskor samt föreslå åtgärder för att öka specialistsjuksköterskeyrkets attraktivitet.
Den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården överlämnade 2016 betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2). Utredningen föreslog en omfattande strukturreform där primärvården blir den verkliga basen och första linjen i hälso- och sjukvården. Utredningens förslag var av den karaktären att det krävs ytterligare analys och arbete för att regeringen ska kunna ta ställning. Mot bakgrund av det utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Den 9 juni 2017 lämnade denna utredning, God och nära vård, sitt första delbetänkande, där det beskrivs en gemensam målbild för omstruktureringen av svensk hälso- och sjukvård och en färdplan för arbetet att förflytta systemet framåt. Delbetänkandet är i nuläget på remiss.
Regeringen har också tagit initiativ till en så kallad patientmiljard. Satsningen innehåller dels en skärpt vårdgaranti, dels patientkontrakt för dem som har särskilt stora behov. Patientkontrakt innebär en samman-hållen plan över inplanerade vårdinsatser. Kontraktet ska bidra till trygghet för patienten i att veta vilka vårdinsatser som är inplanerade och att de kommer att genomföras inom rimlig tid.
Digitalisering är ett viktigt redskap för att hantera de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför och öka patientens egen delaktighet i den egna vården. Av den anledningen har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undertecknat en gemensam överenskommelse om en handlingsplan för genomförande av Vision
e-hälsa 2025 för att ytterligare snabba på digitaliseringen i hälso- och sjukvården. Visionen slår fast att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för att främja en jämlik hälsa och välfärd, liksom delaktighet och att ta tillvara på enskildas resurser.
Det är min bedömning att regeringens genomförda reformer och den aviserade förstärkningen till hälso- och sjukvården ger landstingen bättre förutsättningar att hantera många av de brister som förekommer i hälso- och sjukvården och leder till en vård närmare patienterna.
Stockholm den 3 augusti 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.