vårdprogram för drogberoende fångar
Skriftlig fråga 2004/05:301 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-09
- Inlämnad
- 2004-11-09
- Besvarad
- 2004-11-17
- Svar anmält
- 2004-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 november
Fråga 2004/05:301
av Lars-Ivar Ericson (c) till justitieminister Thomas Bodström om vårdprogram för drogberoende fångar80@85 % av alla som sitter på svenska fängelser har drogproblem. En person som dömts till fängelsestraff har möjlighet att begära § 34-placering. Detta innebär att man avtjänar sitt straff på ett behandlings- eller familjehem i stället för på anstalten. Syftet är då att ta itu med drogproblemen och att fången ska fortsätta med sin behandling efter frigivningen. Det visar sig nu att en tredjedel av de fångar som fått § 34-placeringar väljer att avbryta behandlingsprogrammet när de blir villkorligt frigivna. Siffrorna avser Karlskronaanstalten men kan även vara representativa för andra anstalter. En dyr behandlingsform som om den fullföljdes skulle kunna medföra en bättre livssituation tas inte till vara av en stor grupp fångar.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att vårdprogrammet för drogberoende fångar ska utnyttjas helt och fullt?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:301 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2004/05:301 om vårdprogram för drogberoende fångar
Justitieminister Thomas Bodström
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vårdprogrammet för drogberoende fångar ska utnyttjas helt och fullt.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag delar Lars-Ivar Ericsons uppfattning om att resurserna för vård av missbrukare utnyttjas bättre om påbörjad vård fullföljs. Lars-Ivar Ericsons fråga är ställd mot bakgrund av att en del missbrukare avbryter sin behandling mot missbruk i samband med den villkorliga frigivningen.
Det är viktigt att den enskilde missbrukaren som haft motivation att ta tag i sina problem och starta ett krävande förändringsarbete på behandlingshem uppmuntras på ett helt annat sätt än den som inte är intresserad av en förändring i något avseende. Grundläggande för det återfallsförebyggande arbetet bör vara att individens egen motivation till förändring tas till vara, framför allt genom att positiv utveckling förstärks och uppmuntras. Det är också en del av innebörden i direktiven till den utredning regeringen tillsatte 2002, Kriminalvårdskommittén. Kommittén ska senast den 1 juni 2005, lämna förslag till en helt ny kriminalvårdslag.
Tidpunkten för den villkorliga frigivningen är ofta kritisk när det gäller återfall i brott och missbruk. Det är olyckligt när personer avbryter den behandling de påbörjat under strafftiden eller annars beter sig på ett sätt som ökar risken för återfall i missbruk eller brott. Den nuvarande lagstiftningen ger möjlighet att förlägga hela behandlingen innan den villkorliga frigivningen. Man kan också besluta om föreskrifter som ska gälla under den prövotid som följer efter den villkorliga frigivningen, till exempel att påbörjad behandling ska fullföljas. Vid brott mot dessa föreskrifter kan en del av den villkorliga frigivningen förverkas.
Kriminalvårdskommittén ska lämna förslag på hur innehållet i prövotiden kan utvecklas ytterligare. Kommittén har också möjlighet att lämna förslag som tar sikte på tidpunkten för villkorlig frigivning.
I detta sammanhang vill jag också framhålla det ansvar som socialtjänst och sjukvård har för missbruksvården och som särskilt aktualiseras efter tidpunkten för villkorlig frigivning. Min bedömning är att inom det här området kan samarbetet utvecklas ytterligare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.