Vårdnadsbidrag och utanförskapet

Skriftlig fråga 2007/08:1408 av Jansson, Eva-Lena (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-06-24
Inlämnad
2008-06-24
Besvarad
2008-06-30
Besvarad
2008-07-08
Svar anmält
2008-08-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 juni

Fråga

2007/08:1408 Vårdnadsbidrag och utanförskapet

av Eva-Lena Jansson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Den borgerliga regeringens definition av begreppet utanförskap är i flera fall obegriplig. Om en person är sjukskriven till exempel tre dagar för en kraftig förkylning räknas den personen in i ”utanförskapet”, trots att personen kan ha ett heltidsarbete, kanske med en hög lön, och vara aktiv på många sätt i vårt samhälle.

Jag har svårt att tro att alla de människor som regeringen väljer att räkna in i det så kallade utanförskapet känner igen sig i denna beskrivning, men med regeringens bristande logik kan man säkert hantera statistik på detta sätt.

Nu när den borgerliga regeringen väljer att införa ett vårdnadsbidrag blir frågan hur personer som utnyttjar detta bidrag, och därmed tar ett steg bort från arbetsmarknaden, ska redovisas i statistiken.

Min fråga till finansminister Anders Borg är därför följande:

Avser finansministern att vidta åtgärder för att den borgerliga regeringens statistik över det så kallade utanförskapet också ska innefatta personer som uppbär vårdnadsbidrag på hel- eller deltid?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1408 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 30 juni

Svar på fråga

2007/08:1408 Vårdnadsbidrag och utanförskapet

Finansminister Anders Borg

Eva-Lena Jansson har frågat mig om statistiken över det så kallade ”utanförskapet” också ska innefatta personer som uppbär vårdnadsbidrag.

Vårdnadsbidraget möjliggör för de småbarnsföräldrar som under en begränsad period av livet, helt eller delvis, vill göra ett avbrott i yrkeslivet för att spendera mer tid med sina barn. Denna möjlighet är tidsbegränsad, frivillig och koncentrerad till barnens första levnadsår och skiljer sig således i dessa avseenden från de andra sociala ersättningssystem som regeringen diskuterat i samband med utanförskapet. Regeringens avsikt är således inte att de personer som utnyttjar vårdnadsbidraget ska betecknas som en del av utanförskapet.

Regeringens utgångspunkt för utanförskapsdiskussion grundar sig i att debatten kring arbetsmarknaden och sysselsättningspolitiken under lång tid fokuserats på hur många som är sysselsatta eller arbetslösa. Hur många som är sysselsatta eller arbetslösa är inte oviktigt men att bara fokusera på dessa grupper riskerar att leda sysselsättningspolitiken fel. Det visar inte minst erfarenheterna av den socialdemokratiska regeringens kvantitativa mål för just dessa grupper.

Utanförskapsbegreppet syftar till att belysa att betydligt fler än de som räknas som arbetslösa har arbetsmarknadsrelaterade problem och att dessa problem till och med kan vara allvarligare än de problem som arbetslösa har. Utanförskapet är alltså ett samlingsbegrepp för ett allvarligt samhällsproblem och låter sig inte enkelt kvantifieras med en enda storhet. Regeringen har i budgetpropositionen använt antalet helårspersoner som är försörjda med olika typer av socialersättningar som ett mått på utanförskapet. Utanförskapet kan dock mätas på olika sätt och regeringen arbetar för närvarande med att förbättra mätmetoderna.

Regeringens ambition är att öka den varaktiga sysselsättningen framför allt genom åtgärder som underlättar för människor som står långt utanför arbetsmarknaden. Därför har regeringens politik inriktats på i första hand åtgärder som på olika sätt hjälper människor att komma tillbaka till arbetsmarknaden och åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta än att inte göra det. Till de viktigaste åtgärderna hör jobbskatteavdraget, reformerna av a-kassan och sjukförsäkringarna samt ett flertal åtgärder som avser att förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.