vårdnad och våldsbrott
Skriftlig fråga 2000/01:1348 av Adolfsson, Berit (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-06
- Anmäld
- 2001-06-12
- Besvarad
- 2001-06-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1348
av Berit Adolfsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om vårdnad och våldsbrottMånga kvinnor har en outhärdlig tillvaro i samband med våld och vårdnad. Så t.ex. känner sig en förtvivlad kvinna, helt utlämnad och hjälplös. Hennes f.d. make, utvisad ur landet på grund av våldsbrott mot henne, har nu tagit sig tillbaka och vistas här illegalt. Trots våldsbrottet och hot om att föra bort barnet har en domstol bestämt att mannen ska ha umgängesrätt, på grund av "barnets bästa". Sociala myndigheter hjälper t.o.m. mannen att få lägenhet för umgänget, trots att han saknar uppehållstillstånd.
Inte nog med att kvinnorna ska utsättas för stora påfrestningar i och med brottmålsförhandlingar mot sina f.d. män. Därefter påbörjas en segdragen och upprivande vårdnadstvist där modern, bevisligen misshandlad och trakasserad, vill skydda sina barn från våld men tvingas höra att det är till "barnets bästa" att ha umgänge med fadern.
Lagutskottet har i 1997/1998 LU12 skrivit: "I de fall där den ena föräldern utsätter en familjemedlem för våld, trakasserier eller annan kränkande behandling, bör gemensam vårdnad mot en förälders vilja vara utesluten".
Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att lagregeln om "barnets bästa" tydligt ska visa att detta inte inbegriper umgänge med en förälder som misshandlat den andra föräldern?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1348 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1348 om vårdnad och våldsbrott
Justitieminister Thomas Bodström
Berit Adolfsson har frågat mig vad jag avser att göra för att lagregeln om barnets bästa tydligt ska visa att detta inte inbegriper umgänge med en förälder som misshandlat den andra föräldern.
Jag vill till en början säga att jag inte känner till det fall som Berit Adolfsson tar upp och inte heller kan kommentera enskilda ärenden.
Hur socialnämnder och domstolar ska agera när det gäller umgänge måste prövas i varje enskilt fall. Det är självfallet så att barnets behov och intressen ska vara styrande. Och vad som är bäst för ett barn i ett enskilt fall är svårt att veta utan ingående kännedom om fallet. Situationen är sällan så enkel som den beskrivs i medierna.
Utgångspunkten vid denna prövning är att det är viktigt för ett barn att ha kontakt med båda sina föräldrar. Det innebär inte att det alltid är bäst för barnet att umgås med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. Ibland kan det vara bäst för barnet om det inte alls finns något umgänge. Ibland kan det vara bäst för barnet om umgänge kommer till stånd först när barnet blivit äldre. Så kan vara fallet om föräldern har gjort sig skyldig till övergrepp mot barnet eller den andra föräldern.
Det är alltså inte så att det alltid är bäst för barnet att umgås med en förälder. Men detta betyder inte att umgänge bör uteslutas i alla fall där det förekommit övergrepp. Även när det gäller våldsamma föräldrar måste man nämligen se till vilket behov av kontakt som barnet har. Och ibland har barnet ändå det behovet. När det gäller föräldrar som gjort sig skyldiga till övergrepp, men också när det gäller föräldrar som t.ex. lider av allvarliga psykiska störningar eller missbrukar alkohol eller narkotika, ställer umgänget dock särskilda krav. Det kan då vara bäst för barnet att det är glest mellan umgängestillfällena eller att umgänget begränsas till en kort stund. Umgänget måste också alltid ske under former som är betryggande för barnet.
Jag förstår Berit Adolfsson så att hon efterfrågar en generell regel som innebär att ett umgänge aldrig ska få komma i fråga när det förekommit våld i familjen. Som framgår av det tidigare sagda är jag inte beredd att ta initiativ till en sådan lagändring. Men det är svåra bedömningar som ska göras, och domstolar och myndigheter kan säkert bli bättre på att hantera de situationer som Berit Adolfsson tar upp. Avsikten är att frågor av detta slag ska behandlas inom ramen för den planerade utvärderingen av 1998 års vårdnadsreform.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.