Värdetransportrån
Skriftlig fråga 2005/06:343 av Strandberg, Torkild (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2005-11-14
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 november
Fråga 2005/06:343 av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Värdetransportrån
Sveriges polis måste bli effektivare. Dagens uppklaringsprocent och förmåga att förebygga brott är otillräcklig. En hörnpelare för tilltron till rättsväsendet är att brott klaras upp och förövare lagförs.
Värdetransportrånen är ofta de mest sofistikerade rånen. Hittills i år har det begåtts ca 30 värdetransportrån i Sverige. Det totala antalet rån är dock mycket större. Under 2004 anmäldes hela 8 590 rån i vårt land. Detta innebär att det begås 25 rån per dag, året runt, i Sverige. Detta är en grov och farlig kriminalitet som måste bekämpas. Under 2004 blev endast 11 % av rånen personuppklarade. Tyvärr är dessa siffror unika för Sverige.
När det gäller värdetransportrånen är resultatet något bättre, men endast ett av tre rån klaras upp. Detta sänder signalen till förövarna att detta är en ganska riskfri verksamhet. För att effektivt bekämpa denna allvarliga och farliga kriminalitet krävs därför att uppklaringsprocenten drastiskt förbättras.
Vad avser justitieministern att göra för att fler rån och värdetransportrån klaras upp?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:343 besvarad av Thomas Bodström
den 30 november
Svar på frågorna 2005/06:342 om rån mot värdetransporter och värdedepåer och 343 om värdetransportrån
Justitieminister Thomas Bodström
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att bekämpa den form av brottslighet som rånet mot Securitas uppräkningscentral i Jönköping är ett exempel på. Torkild Strandberg har frågat mig vad jag avser att göra för att fler rån och värdetransportrån ska klaras upp. Jag har valt att besvara dessa två frågor tillsammans.
Låt mig inledningsvis säga att rån och värdetransportrån är en allvarlig typ av brottslighet som måste bekämpas. I arbetet med att bekämpa brottsligheten får vi dock inte glömma att alla samhällets aktörer har ett gemensamt ansvar att minska riskerna för att brott begås. Detta gäller inte minst värdetransportörerna och bevakningsföretagen. Även om de i dag arbetar aktivt med dessa frågor så behöver arbetet utvecklas och intensifieras för att rånrisken effektivt ska kunna förebyggas.
Inom Justitiedepartementet bereds för närvarande en rad olika lagstiftningsprojekt som har stor betydelse för brottsbekämpningen. Det handlar om till exempel ökade möjligheter att förhindra att vapen hamnar på den illegala marknaden, möjligheter till kameraövervakning, en eventuell kontraheringsplikt vid företagsförsäkringar samt ökad användning av DNA-tekniken.
Vad gäller frågor som rör till exempel värdetransportrån har man inom Rikskriminalpolisen under flera år haft särskilda insatser. Under det senaste året har dessa rån också minskat. Man har även nyligen beslutat att intensifiera de nationella insatserna mot värdetransportrån och den 9 november i år tillsattes en nationell aktionsgrupp mot värdetransportrån.
I sammanhanget kan nämnas att regeringen sedan 2000 har gjort kraftiga satsningar på polisen och höjt anslagen med 2,3 miljarder kronor fram till 2005, samt aviserat tillskott för 2006@2007 med ca 1,1 miljard kronor. Satsningen innebär bland annat att 4 000 nya poliser kommer att utbildas under mandatperioden. Antalet poliser ökar för femte året i rad och i dag finns det 1 200 fler poliser än vad det gjorde år 2000. Detta innebär ett betydande resurstillskott för polisorganisationen och borgar för att polisens förutsättningar att förebygga och lagföra grova brott som till exempel rån ytterligare förbättras.
Utöver dessa satsningar pågår ett fortlöpande arbete inom Regeringskansliet för att på ett övergripande plan utveckla och effektivisera svensk polis, vilket också kommer att leda till förbättrade förutsättningar att förebygga och klara upp brott. Nya metoder som kan nämnas är bland annat införandet av polisens nationella utredningskoncept som leder till att brott utreds snabbare och polisens underrättelsemodell som bland annat innebär ett förnyat sätt att planlägga det brottsförebyggande arbetet.
Jag följer utvecklingen med stort intresse och kommer att vidta ytterligare åtgärder om jag bedömer att det krävs.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.