Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Värdering av intrång på den privata äganderätten

Skriftlig fråga 2007/08:1183 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-05-09
Inlämnad
2008-05-09
Besvarad
2008-05-14
Svar anmält
2008-05-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 maj

Fråga

2007/08:1183 Värdering av intrång på den privata äganderätten

av Mikael Oscarsson (kd)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Den 17 april beviljade regeringen tillstånd för byggandet av Fennoskanlänken mellan Finland och Sverige, som på svensk mark kommer att dras såsom luftledning. Inför beslutet har ett stort antal markägare i Uppland och Gästrikland framfört sina krav om att ledningen i stället skulle gå i marken. När regeringen fattat detta beslut är det angeläget att tänka på markägarna som nu får räkna in ännu ett omfattande intrång på sin fastighet. Detta kan ske genom att ersättningar vid intrång och expropriation ses över utifrån en förstärkt äganderätt, där även förluster som i dag inte beaktas räknas med.

LRF har pekat på att i vårt föränderliga samhälle är det mer än bara det strikt materiella värdet som måste beaktas: värdet av en förstörd landskapsbild, värdet av bruknings- och byggnationshinder för markägare och kommuner, värdet av att ens mark utsätts för strålning, sänkta fastighetsvärden och så vidare. Likaså måste värdet av upprepade intrång på en fastighet beaktas, då totaleffekten på en fastighet kan vara avsevärt större än vad de enskilda intrången utgör var för sig. Därutöver tillkommer påverkan på friluftslivet, något som nyligen värdesatts i en undersökning av Svenskt Friluftsliv.

Vid framtida beslut skulle en värdering av ovan beskrivna faktorer leda till en mer rättvisande värdering mellan markkabel och luftledningsalternativ. Jordbruks- och skogsmark är två av vårt lands viktigaste naturresurser. En utveckling mot markkabelalternativ innebär att marken kan användas till något värdefullare än breda kraftledningsgator som strålar och oroar.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att också andra värden än de som nu räknas in vid prissättning av luftledning respektive markkabel ska vägas in i bedömningen av hur intrång på äganderätten ska prissättas?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1183 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 14 maj

Svar på fråga

2007/08:1183 Värdering av intrång på den privata äganderätten

Justitieminister Beatrice Ask

Mikael Oscarsson har frågat näringsministern vad hon avser att vidta för åtgärder för att också andra värden än de som nu räknas in vid prissättning av luftledning respektive markkabel ska vägas in i bedömningen av hur intrång i äganderätten ska prissättas.

Frågan har överlämnats till mig eftersom jag ansvarar för reglerna om ersättning vid expropriation.

Mikael Oscarssons fråga är föranledd av att regeringen (Näringsdepartementet) den 17 april 2008 beviljade tillstånd för byggandet av en starkströmsledning mellan Finland och Sverige. Ledningen på svensk mark kommer i huvudsak att dras såsom en luftledning.

Enligt ellagen (1997:857) krävs en myndighets tillstånd (nätkoncession) för att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar. Ansökningar om nätkoncession prövas av regeringen när det gäller ärenden som avser utlandsförbindelser. Nätkoncession får endast meddelas om förutsättningarna enligt ellagen för sådant tillstånd är uppfyllda. Som en sådan förutsättning gäller att nätkoncession får meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt. En nätkoncession ska förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt. Den typ av intressen som Mikael Oscarsson nämner i sin fråga kan alltså till en del beaktas i samband med koncessionen.

En annan aspekt av Mikael Oscarssons fråga gäller situationen när den som meddelas nätkoncession vill säkerställa en rätt att nyttja annans fasta egendom för att kunna dra fram och använda den ledning som koncessionen avser. Om en sådan rätt inte kan åstadkommas genom frivilliga upplåtelser finns vissa förutsättningar att besluta om tvångsvisa upplåtelser, såsom genom expropriation. Upplåtelser av detta slag meddelas dock vanligen genom att lantmäterimyndigheten beslutar om ledningsrätt enligt de förutsättningar för meddelande av sådan rätt som följer av ledningsrättslagen (1973:1144). En fastighetsägare vars fastighet tas i anspråk genom upplåtelse av ledningsrätt har rätt till ersättning. Ersättningen ska bestämmas med tillämpning av i allt väsentlig samma regler som de som gäller för bestämmande av ersättning i samband med expropriation. Det innebär att ersättning ska utgå för den minskning av fastighetens marknadsvärde som upplåtelsen förorsakar. Uppkommer i övrigt skada för ägaren genom upplåtelsen ska även sådan skada ersättas.

Jag delar Mikael Oscarssons uppfattning om vikten av att nuvarande principer för ersättning i samband med expropriation ses över. Utredningen om expropriationsersättning (Ju 2005:17) gör för närvarande en översyn av ersättningsreglerna i expropriationslagen. I uppdraget ingår bland annat att se över hur bestämmelserna tillämpas samt att bedöma om de leder till rimliga resultat och är lämpligt utformade. En utgångspunkt för utredningen är att skyddet för enskild äganderätt ska vara starkt. Utredningen har lämnat ett delbetänkande Hur tillämpas expropriationslagens ersättningsbestämmelser? (SOU 2007:29). Utredningen ska slutredovisa uppdraget i höst.

Jag vill inte föregripa resultatet av utredningens arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.