Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

vården i fängelserna

Skriftlig fråga 2004/05:589 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-12-14
Inlämnad
2004-12-14
Besvarad
2004-12-23
Besvarad
2004-12-28
Svar anmält
2005-01-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga 2004/05:589

 av Lars-Ivar Ericson (c) till justitieminister Thomas Bodström om vården i fängelserna

Ett antal incidenter på svenska fängelser har under hösten väckt stor uppmärksamhet. Misshandel och hot är vanligt förekommande och på flera fängelser har det förekommit upplopp. Orsakerna kan sökas i överbeläggning och i att det saknas resurser för att bedriva verklig vård. Situationen förvärras av att många av fångarna använder någon form av droger. Risken är att många när de lämnar fängelserna går direkt till fortsatt brottslig verksamhet, missbruk och våldsaktiviteter.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieministern:

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att förbättra vården på svenska fängelser?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:589 besvarad av Thomas Bodström

den 22 december

Svar på fråga 2004/05:589 om vården i fängelserna

Justitieminister Thomas Bodström

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra vården på svenska fängelser.

Inledningsvis vill jag framhålla att den svenska kriminalvården har en god omvårdnad och bra återfallsförebyggande arbete.

Självklart finns det utrymme för förbättringar i olika avseenden. Exempelvis har andelen intagna med narkotikaproblematik ökat den senaste tiden. Det är bland annat mot den bakgrunden som regeringen de senaste tre åren anslagit 100 miljoner kronor mot narkotika inom kriminalvården. Målsättningen med satsningen är bland annat att kraftigt minska införseln av narkotika i våra anstalter och att erbjuda intensifierat motivations- och behandlingsarbete. I budgetpropositionen för 2005 aviserar regeringen fortsatta anslag till narkotikasatsningen med 120 miljoner de närmaste tre åren.

I detta sammanhang vill jag också framhålla det arbete som kontinuerligt pågår inom kriminalvården med att förbättra innehållet i verkställigheten i olika avseenden. Exempelvis har arbetet med att införa behandlingsprogram, som med utgångspunkt i tillgänglig forskning kan förväntas minska återfall i brott, bedrivits med hög intensitet de senaste åren. Detta har skett inom områdena allmän kriminalitet, missbruk, våldsbrott, sexualbrott och relationsvåld.

Regeringen har också tillsatt en utredning, Kriminalvårdskommittén, som ska utarbeta förslag till en helt ny kriminalvårdslag. I direktiven till utredningen framgår att grunden i det återfallsförebyggande arbetet bör vara att individens egen motivation till förändring tas till vara, framför allt genom att positiv utveckling uppmuntras. Den nuvarande lagen erbjuder begränsade möjligheter till detta. Kriminalvårdskommittén ska också överväga hur regelverket bör vara utformat för att säkerställa att kriminalvården kan hantera intagna som utgör säkerhetsrisker. Kriminalvårdskommittén ska lämna sitt betänkande senast den 1 juni 2005.

Den senaste tidens kraftiga ökning av fångpopulationen har lett till att kriminalvården ägnat mycket kraft åt att skapa nya anstalts- och häktesplatser. Det är min förhoppning att platsutbyggnaden snart ska ha kommit i fatt behoven så att det positiva utvecklingsarbetet kan fortsätta med all kraft.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.