Vård vid hjärtinfarkt
Skriftlig fråga 2005/06:1618 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-05-15
- Inlämnad
- 2006-05-15
- Besvarad
- 2006-05-24
- Svar anmält
- 2006-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:1618 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Vård vid hjärtinfarkt
När någon drabbas av hjärtinfarkt så är ett snabbt och bra omhändertagande av största vikt för överlevnaden och för patientens fortsatta livskvalitet. Trots att det att det finns nationella riktlinjer för hur akuta hjärtpatienter ska behandlas så visar vården av hjärtpatienter stora variationer i landet. Landstingen och sjukhusen är olika bra på att sätta in önskad behandling. Det finns även stora olikheter när det gäller att följa upp vården av hjärtpatienter så länge inget nytt insjuknande inträffar.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Sverige ska få en mera jämlik hjärtsjukvård?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1618 besvarad av Ylva Johansson
Svar på fråga 2005/06:1618 om vård vid hjärtinfarkt
Statsrådet Ylva Johansson
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska få en mera jämlik hjärtsjukvård.
Hjärtinfarkt är den vanligaste sjukdomen av hjärt-kärlsjukdomarna och den enskilt vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor. Sjukdomen måste därför tas på största allvar och alla patienter få den vård de behöver. Akut hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Årligen vårdas ca 60 000 patienter. Mellan 1987 och 2002 minskade dock risken att insjukna i kranskärlssjukdom, framför allt i hjärtinfarkt, med ca 23 %, och risken att dö i kranskärlssjukdom minskade ännu mer. De minskade riskerna att insjukna beror enligt Socialstyrelsen på bättre levnadsvanor. Minskade risker att dö för dem som insjuknat kan framför allt tillskrivas sjukvårdens insatser.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för god medicinsk praxis för patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar som rör många människor. Styrelsen gav 2004 ut nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, vilka innehåller slutsatser och rekommendationer till adekvata och effektiva vårdinsatser för denna patientgrupp. Ett av målen med riktlinjerna är att stärka patientens möjligheter att få likvärdig och effektiv vård i alla delar av landet.
Hjärtsjukvården ska, liksom annan sjukvårdsverksamhet, omfattas av system för ständig utveckling av kvaliteten i verksamheten. Riks-HIA är ett nationellt kvalitetsregister för hjärtintensivvård och följer den vård som bedrivs på svenska sjukhus. Riks-HIA har identifierat regionala skillnader i den akuta kranskärlssjukvården och har också bidragit till att minska dessa.
Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev sedan budgetåret 2004 angett att styrelsen ska verka för att myndighetens riktlinjer för vård och behandling i ökad utsträckning ligger till grund för sjukvårdshuvudmännens planering och lokala vårdprogram, eftersom det är sjukvårdshuvudmännen som ansvarar för vårdens utformning och organisation. Socialstyrelsen ska också redovisa till regeringen hur riktlinjerna används och hur de påverkar praxis. Prioriteringscentrum i Linköping har fått styrelsens uppdrag att följa upp implementeringen av riktlinjerna för hjärtsjukvård under perioden 2003@2006. En delstudie hittills visar att tillämpningen av riktlinjerna inom landstingen varierar. Kommande studier får visa om skillnaderna mellan landstingen minskar eller består och i vilken utsträckning som patienterna får ta del av prioriterade behandlingar.
Av vad jag här redovisat ser jag inte att det finns skäl att nu föreslå några ytterligare åtgärder i denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.