Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

vård eller sjukskrivning

Skriftlig fråga 2001/02:631 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-30
Anmäld
2002-02-05
Besvarad
2002-02-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 januari

Fråga 2001/02:631

 av Margareta Cederfelt (m) till socialminister Lars Engqvist om vård eller sjukskrivning

I alltfler landsting ökar kostnaderna för personalens sjukskrivningar. Ett exempel är det socialdemokratiskt styrda Landstinget i Värmland där kostnaderna för sjukfrånvaro har fördubblats sedan 1998 och nu uppgår till 450 miljoner kronor per år.

Det finns studier som visar att anställda i privat verksamhet har lägre sjukfrånvaro än anställda i offentlig verksamhet.

För att hälso- och sjukvården ska kunna uträtta sin uppgift, dvs. ge sjukvård behövs såväl personal som ekonomiska resurser.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialminister Lars Engqvist.

Är socialministern beredd att upphäva den s.k. stopplagen så att de resurser som är avsedda för hälso- och sjukvård används till detta för att minska sjukfrånvaron bland vårdanställda?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:631 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 6 februari

Svar på fråga 2001/02:631 om vård eller sjukskrivning

Socialminister Lars Engqvist

Margareta Cederfelt har frågat mig om jag är beredd att upphäva den s.k. stopplagen så att de resurser som är avsedda för hälso- och sjukvård används till detta för att minska sjukfrånvaron bland vårdanställda.

Enligt min uppfattning finns det ingenting som talar för att ett upphävande av lagen (2000:1440) om inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus, den s.k. stopplagen, skulle leda till minskad sjukfrånvaro inom vården. Sjukfrånvaron på en arbetsplats är sannolikt ett resultat av en mängd samverkande faktorer. En verksamhets organisation har enligt min mening avsevärt större betydelse för sjukfrånvaron än själva ägandeformen. Poängteras ska också att stopplagen i sig inte hindrar alternativa ägandeformer.

I samband med att stopplagen trädde i kraft den 1 januari 2001 tillsattes en utredning som har till uppgift att utreda om lagen ska permanentas eller om någon annan reglering ska komma i dess ställe. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen den 1 december 2002. Jag avser inte att lämna något förslag om upphävande av lagen innan utredningen lämnat sitt förslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.