vård av tortyrskadade
Skriftlig fråga 2003/04:504 av Sjösten, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-18
- Inlämnad
- 2003-12-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-01-14
- Svar anmält
- 2004-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:504
av Ulf Sjösten (m) till statsrådet Barbro Holmberg om vård av tortyrskadadeI en nyligen avhållen interpellationsdebatt i riksdagen debatterades den psykiska ohälsa som många asylsökande lider av och det svenska samhällets oförmåga att leva upp till kravet att alla asylsökande ska erbjudas hälsosamtal och hälsoundersökning.
Moderaterna har föreslagit ett nationellt uppdrag i samverkan med frivilligorganisationer såsom Rädda Barnen och Röda Korset för kunskapsutveckling och stöd på området som rör vården av tortyrskadade och på andra sätt traumatiserade flyktingar.
Under debatten uttryckte sig migrationsministern positivt till ett sådant uppdrag, varför min fråga till statsrådet Barbro Holmberg blir:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ett nationellt uppdrag enligt ovanstående snabbt ska kunna förverkligas?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:504 besvarad av Barbro Holmberg
den 14 januari
Svar på fråga 2003/04:504 om vård av tortyrskadade
Statsrådet Barbro Holmberg
Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att ett nationellt uppdrag i samverkan med frivilligorganisationer för kunskapsutveckling och stöd på området som rör vården av tortyrskadade och på andra sätt traumatiserade flyktingar ska kunna förverkligas.
Det svenska sjukvårdssystemet är så uppbyggt att det är huvudmännen som ansvarar för hur hälso- och sjukvården organiseras och finansieras. Enligt en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet lämnas statlig ersättning för viss vård till asylsökande med flera.
Behandlingen av trauma- och tortyrskadade asylsökande och flyktingar sker till stor del inom den psykiatriska vården. Det finns därtill ett antal enheter och institutioner inom svensk hälso- och sjukvård som specialiserat sig på att erbjuda vård och behandling till personer som utsatts för tortyr och trauma eller andra våldshandlingar. Sådan vård erbjuds exempelvis på Kris- och traumacenter vid Karolinska sjukhuset i Stockholm, vid Flyktingcenter i Karlstad tillhörande Värmlands läns landsting och på Flyktingmedicinskt centrum vid Linköpings Universitetssjukhus samt på flera andra platser i landet. Vidare har Svenska Röda Korset på ett antal orter särskilda centra för behandling av krigsskadade och torterade flyktingar.
Det finns således i dag mycket kunskap om vård och behandling av tortyrskadade och det är angeläget att denna kunskap sprids till dem som på olika sätt kommer i kontakt med asylsökande eller flyktingar. Här har också frivilligorganisationerna stor betydelse och jag tror det finns förutsättningar för ett utvecklat samarbete i syfte att ta till vara och utveckla organisationernas engagemang. Därmed inte sagt att myndigheterna inte ska ta sitt ansvar, utan frivilligorganisationernas roll är ett värdefullt komplement till myndigheternas insatser. Former för ett utvecklat samarbete mellan till exempel Migrationsverket, kommuner, landsting och frivilligorganisationer är inte en fråga för staten i första hand utan bör ta sin utgångspunkt i ett lokalt eller regionalt perspektiv.
Jag uppskattar högt det djupa engagemang som genom frivilligorganisationerna kommer asylsökande till godo. Min bedömning är dock att ett utvecklat samarbete mellan berörda parter kan ske utan att regeringen formulerar ett nationellt uppdrag. Samverkan med frivilligorganisationer måste i första hand ske ute i landstingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.