Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

vård av tortyrskadade flyktingar

Skriftlig fråga 2002/03:957 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-16
Inlämnad
2003-05-16
Besvarad
2003-05-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-05-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 maj

Fråga 2002/03:957

 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Jan O Karlsson om vård av tortyrskadade flyktingar

Många flyktingar hindras från att kunna delta i introduktion och språkutbildning på grund av sina erfarenheter av tortyr, övergrepp, försvinnanden och krig. Minnesbilder, psykiska problem och fysiska skador finns kvar och gör sig påminda. Förföljelse, fängslanden, tortyr och rädsla sätter djupa och långvariga spår i själen.

Dessa skador kan ta lång tid att läka och kräver ofta hjälp för både kropp och själ. Detta faktum har inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet i Sverige. Alla får inte den hjälp de behöver. Detta är både en resurs- och en kunskapsfråga.

Svenska Röda korset, som driver center för tortyrskadade flyktingar, har unik kunskap på området och gör ovärderliga rehabiliteringsinsatser. Likväl är ansvaret för det offentliga finansiella stödet till verksamhet som denna oklart.

Flyktingmottagning är ett nationellt åtagande. Därför bör kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling, samt tillförsäkrande av adekvat vård för flyktingar vara ett nationellt ansvar. Det bör utföras i nära samarbete med ideella organisationer.

Ämnar statsrådet göra det möjligt att ge vård för tortyrskadade flyktingar, som den på Röda korsets center, till föremål för nationellt stöd och ett nationellt uppdrag?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:957 besvarad av Lars Engqvist

den 27 maj

Svar på fråga 2002/03:957 om vård av tortyrskadade flyktingar

Socialminister Lars Engqvist

Sten Tolgfors har frågat statsrådet Jan O Karlsson om han ämnar göra vård för tortyrskadade flyktingar till föremål för nationellt stöd och ett nationellt uppdrag. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Vårt sjukvårdssystem är uppbyggt enligt principen att det är sjukvårdshuvudmännen som utifrån de grundläggande bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen ansvarar för vården. En annan grundläggande princip är att vård ska ges på lika villkor. Eftersom flyktingar har uppehållstillstånd i Sverige har de rätt till detta. För att säkerställa en god vård för traumatiserade flyktingar har man från statens sida vidtagit en del åtgärder.

I samband med psykiatrireformen 1995 beslutade riksdagen att avsätta 50 miljoner kronor för att stimulera insatser avseende behandling och rehabilitering av tortyrskadade. Socialstyrelsen fick i uppdrag att fördela dessa pengar. Merparten av medlen gick till olika projekt för bland annat forskning och metodutveckling. En mindre del av pengarna gick till att bilda ett nätverkskansli, KANTT- kansliet för tortyr och traumaskadade, i vilket Socialstyrelsen och Landstingsförbundet agerade som huvudmän. År 2000 styrdes verksamheten om till sjukvårdshuvudmännen, eftersom dess syfte var att stimulera kunskapsspridning samt att utgöra en början till det arbete som vi i dag ser i olika projekt runt om i landet. År 2001 bedrevs verksamhet på 154 ställen. Än i dag drivs många av projekten av olika huvudmän inom området, framför allt landstingen, men även av ideella organisationer och till och med privatpersoner. Enligt Socialstyrelsen har många av de pågående projekten uppnått goda resultat beträffande frågor som rör trauma- och tortyrskadade.

Utöver dessa insatser har Migrationsverket under ett flertal år delat ut pengar till olika landstingsprojekt med avsikt att stimulera utvecklingen av den psykiatriska vården. I oktober 1999 utkom Socialstyrelsen också med en handledning om mångkulturell sjukvård för lärare inom olika hälso- och sjukvårdsutbildningar. I handledningen lades särskild vikt vid behandlingsprinciper av tortyr- samt traumaoffer. Detta har också lett till att medvetenheten om de problem som är förknippade med vård av traumatiserade patienter har ökat. I den nationella handlingsplanen för utvecklingen av hälso- och sjukvård är psykiatrin ett prioriterat område. Inom den psykiatriska vården bedrivs en stor del av behandlingen av trauma- samt tortyrdrabbade flyktingar.

Det är således de enskilda landstingen som ansvarar för vården av tortyr- och traumaoffer. Ingen central myndighet styr den verksamheten och det finns för närvarande heller ingen avsikt från regeringens sida att centralisera styrningen av den här vården.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.