Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

vård av strokepatienter

Skriftlig fråga 2004/05:1618 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-16
Anmäld
2005-05-17
Besvarad
2005-05-25
Svar anmält
2005-05-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 maj

Fråga 2004/05:1618

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ylva Johansson om vård av strokepatienter

En ny undersökning av Riksförbundet för strokedrabbade visar att varannan strokepatient inte får tillräcklig rehabilitering och att 65 % av de insjuknade inte fått tillräcklig information om riskerna att bli sjuka på nytt. 59 % uppger att de inte fått tillräckligt med stöd från sjukvården. 25 % av dem som hade högt blodtryck innan stroke har inte fått någon behandling för detta trots att högt blodtryck är den vanligaste riskfaktorn för stroke. Var 17:e minut får någon i Sverige stroke och det är angeläget med både förebyggande och rehabiliterande behandling i större omfattning än vad som nu sker.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra vården av strokepatienter?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1618 besvarad av Ylva Johansson

den 25 maj

Svar på fråga 2004/05:1618 om vård av strokepatienter

Statsrådet Ylva Johansson

Lars-Ivar Ericson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra vården av strokepatienter.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för god medicinsk praxis. Det gäller för patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar som kan leda till varaktig invaliditet eller för tidig död om de inte behandlas. Avsikten är att alla patienter ska få en likvärdig kunskapsbaserad vård i alla delar av landet. Styrelsen gav år 2000 ut nationella riktlinjer för strokesjukvård, vilka innehåller slutsatser och rekommendationer till adekvata och effektiva vårdinsatser för denna patientgrupp.

Tre av fyra strokepatienter kommer i dag till strokeenheter, där all personal är speciellt utbildad för att ta hand om dessa patienter. Dessa enheter har visat sig både rädda liv och minska risken för funktionsnedsättningar samt ökar också signifikant chansen för strokedrabbade att kunna bo och klara sig själva. Självklart måste ambitionen vara att alla som drabbas av stroke ska få sådan vård. Svensk strokesjukvård är dock vid en internationell jämförelse av hög kvalitet. Ingen annanstans i världen får så många strokepatienter vård på en strokeenhet.

Strokesjukvården ska liksom annan sjukvårdsverksamhet omfattas av system för ständig utveckling av kvaliteten i verksamheten. Riks-Stroke är ett nationellt kvalitetsregister för strokevård och följer den vård som bedrivs på svenska sjukhus. Riks-Stroke är ett verktyg för sjukhusens kontinuerliga kvalitetsförbättringsarbete och ett instrument för uppföljning av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård.

Den största påverkbara riskfaktorn för stroke är högt blodtryck. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har i rapporten Måttligt förhöjt blodtryck (2004) redovisat evidensbaserade behandlingsmetoder vid högt blodtryck. Med dessa som en grund färdigställer nu Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för strokesjukvården.

Av vad jag här har redovisat finns det för mig inte anledning att föreslå några ytterligare åtgärder i denna fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.