Våra inhemska humlor och bin

Skriftlig fråga 2016/17:1672 av Jens Holm (V)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Våra humlor och bin i Sverige har stor betydelse för vår matförsörjning, som pollinerare och för den övriga biologiska mångfalden. Nära en tredjedel av den mat vi äter är pollinerad av insekter, och globalt sett uppskattas det ekonomiska värdet av funktionen uppgå till hundratals miljarder dollar.

Situationen är dock allvarlig för dessa pollinerare som på grund av mänskliga aktiviteter minskar i både antal individer och antal arter. Ett ytterligare hot mot våra inhemska bin och humlor är nu den industri som växt upp när det gäller kommersiell uppfödning av humlesamhällen. Industrin har vuxit fort i Holland och Belgien, och dessa länder har i dag en betydande export till exempelvis Sverige av humlesamhällen. Då vår import i princip saknar reglering av denna verksamhet innebär detta potentiellt stora miljöproblem för såväl honungsbin, vilda humlor och solitära bin som övriga pollinerare.

Den vanligaste arten av humlor, den sydeuropeiska underarten av mörk jordhumla som används inom industrin, skiljer sig från vår naturligt förekommande underart av jordhumla. Genom import av denna underart riskerar vårt jordbruk att i förlängningen bli beroende av kanske en enda art av inavlade, importerade humlor. En sjukdomsspridning i likhet med vad som drabbat tambin på sistone, orsakad av parasiter eller virus, skulle vara en katastrof för vårt jordbruk.

Problem med inavel, hybridisering och utslagning av inhemska arter är ett stort hot mot den biologiska mångfalden och har redan drabbat länder som USA och Japan. För att Sverige inte ska drabbas brådskar det, enligt Vänsterpartiet, med att reglering införs för distribution, utplacering och användningsområde av importerade humlor.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att reglera importerade humlesamhällen för att värna den biologiska mångfalden och stärka hållbarheten hos vårt jordbruk?