Vapenexporten
Skriftlig fråga 1995/96:282 av Annika Nordgren (mp)
Klar
Händelser
- Inlämnad
- 1996-02-09
- Besvarad
- 1996-02-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 februari
Fråga 1995/96:282 av Annika Nordgren (mp) till statsrådet Jan Ny-
gren om vapenexporten
I ett nyligen fattat riksdagsbeslut sägs att den svenska marinen i
framtiden skall ha högst nio ubåtar. Detta har uttolkats som att det
inledningsvis skall vara nio ubåtar, sedan sju. Eftersom Sverige redan
har, eller har beställt, sju ubåtar (varav inte ens två är levererade utan
levereras under 1996 respektive 1997) är det uppenbart att Kockums-
varvets Ubåt 2000 inte kommer att beställas. Nu har Ubåt 2000-
projektet döpts om till ”Viking” och utveckling av den nya ubåten sker
i samarbete med Danmark och Norge. Detta projekt är uttryckligen en
satsning för export, i och med att Sverige inte ämnar skaffa nya ubåtar.
Detta strider på ett uppenbart sätt mot grundvalarna i den svenska va-
penexportpolitiken. Detta uttryckte också statsrådet Mats Hellström i
riksdagens kammare den 18 november 1994 på följande sätt:
”Export enbart för exportens skull är inte, som bekant, förenligt
med regelverket, utan det skall i så fall handla om produkter som också
det svenska försvaret efterfrågar”.
Min fråga till samordningsministern är:
Avser samordningsministern arbeta för att grundvalarna i den
svenska vapenexportpolitiken efterföljs så att nyproduktion som till
100 % inriktas på export stoppas?
Svar på skriftlig fråga 1995/96:282 besvarad av Statsrådet Jan Nygren
den 21 februari
Svar på fråga 1995/96:282
Statsrådet Jan Nygren
Annika Nordgren har frågat mig om jag avser verka för att nypro-
duktion som till hundra procent är avsedd för export stoppas. Som
exempel nämner hon ubåt 2000. I det sammanhanget vill jag påpeka att
beslut om anskaffning av ubåt 2000 ännu inte är fattat, vilket frågestäl-
laren hävdar. Den frågan avgörs i samband med försvarsbeslutet senare
i år.
Jag delar inte Annika Nordgrens uttolkning av grundvalarna för den
svenska vapenexportpolitiken. Det är riktigt att export för exportens
egen skull inte är förenlig med de riktlinjer som gäller på detta område.
I dessa anges nämligen att exporten skall bedömas ”erforderlig för att
tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller
i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd”.
I denna formulering ligger mer än målsättningen att förbilliga för-
svarets anskaffningskostnader genom längre produktionsserier. Det
svenska försvarets beställningar sker med ganska långa mellanrum. Det
är av stor vikt att kompetens och produktionskapacitet vidmakthålls
inom den svenska försvarsindustrin även mellan beställningar för det
svenska försvaret. Produktion för en utländsk kund medför i regel an-
passningar av det system som kan ha framtagits för det svenska försva-
ret. Man kan därför se exportversioner av svenska system som i olika
avseenden avviker från den svenska grundversionen. I vissa fall kan det
t.o.m. vara ett krav från det svenska försvarets sida att sådana modifi-
kationer vidtas. Icke desto mindre måste sådan produktion anses
”erforderlig för det svenska försvarets behov” i riktlinjernas bemärkel-
se då berörda produkter anses viktiga och nödvändig produktionska-
pacitet bör upprätthållas.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.