vapenembargot mot Libyen

Skriftlig fråga 2004/05:106 av Runegrund, Rosita (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-10-13
Inlämnad
2004-10-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-10-21
Svar anmält
2004-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 oktober

Fråga 2004/05:106

av Rosita Runegrund (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om vapenembargot mot Libyen

Det är uppenbart att handel med krigsmateriel är ett utvecklingshinder och att västländer genom att sälja vapen utan att säkerställa att exporten inte ökar fattigdom bryter länderna mot sina löften att prioritera kampen mot fattigdom. EU bör i stället som tung samverkanspartner till utvecklingsländerna ställa ökade krav på en minskning av de militära utgifter i de fattiga länderna till förmån för ökade sociala investeringar inom bland annat utbildning och hälso- och sjukvård.

En sådan politik ställer även ökade krav på återhållsamhet i EU:s vapenexport. I dag existerar det en uppförandekod för krigsmaterielexport för EU:s medlemsländer. Koden har haft betydelse, men saknar tvångselement och är därmed ett trubbigt verktyg. Sverige bör arbeta för en ökad harmonisering av reglerna för krigsmaterielexport under förutsättning att sådan export inte får ske till diktaturer, stater som kränker grundläggande mänskliga rättigheter, är krigförande eller då konflikt uppstår med utvecklingsmålen, som ett led i att tillföra EU:s utrikespolitik en tydligare moralisk dimension.

EU lyfter nu sitt vapenembargo mot Libyen som infördes 1986, trots uppenbara brister vad gäller mänskliga rättigheter.

Avser ministern att vidta åtgärder för att skärpa EU:s uppförandekod för krigsmaterielexport till odemokratiska länder som kränker de mänskliga rättigheterna?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:106 besvarad av Laila Freivalds

den 21 oktober

Svar på fråga 2004/05:106 om vapenembargot mot Libyen

Utrikesminister Laila Freivalds

Rosita Runegrund har frågat mig om huruvida jag avser att vidta åtgärder för att skärpa EU:s uppförandekod för vapenexport till odemokratiska länder som kränker de mänskliga rättigheterna.

EU har nyligen hävt sitt vapenembargo mot Libyen som infördes 1986. Beslutet togs, eftersom förutsättningarna vid införandet inte längre föreligger. Beslutet illustrerar väl ett embargos funktion som ett tillfälligt, extraordinärt instrument. Den vardagliga exportkontroll som alla EU-länder bedriver sker inte genom embargon. Därför innebär heller inte ett hävande av ett embargo att exporten "släpps fri".

Sveriges exportkontroll bedrivs genom ett regelverk som innefattar både EU:s uppförandekod och svenska riktlinjer. EU:s uppförandekod innehåller åtta kriterier som skall beaktas innan beslut om export får ske. Ett av dessa kriterier fastställer att medlemsstaterna inte kommer att utfärda exportlicens om det föreligger uppenbar risk att den tilltänkta exporten kan komma att användas för internt förtryck. Medlemsstaterna ska också iaktta särskild försiktighet vid utfärdande av licenser till länder där allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har konstaterats.

Hur uppförandekoden tolkas och den faktiska tillämpningen av den är givetvis av avgörande betydelse. Sverige har i detta sammanhang aktivt verkat för förslag som lagts fram om en förstärkning av tillämpningen av EU:s uppförandekod för vapenexport. När det handlar om länder gentemot vilka ett vapenembargo nyligen lyfts, hör Sverige till de länder som starkast förespråkat införandet av en så kallad verktygslåda med särskilda åtgärder att vidtas under en övergångsperiod. Bland verktygen anser vi ska finnas en skyldighet för medlemsländerna att i detalj redovisa vilka exporter som beviljas till det aktuella landet. Syftet är att ha en gemensam övervakning av EU:s krigsmaterielexport i lägen där det tidigare funnits embargon.

För svenskt vidkommande kommer vår hållning fortsatt att vara mycket restriktiv vad gäller vår syn på export av krigsmateriel till Libyen. Situationen för de mänskliga rättigheterna och konsekvenser för den regionala stabiliteten är två centrala faktorer som vägs in i den samlade bedömningen av möjligheterna att exportera krigsmateriel till ett visst land. Sverige välkomnar också den ökade konvergens mellan EU-ländernas tillämpning av uppförandekoden som håller på att utvecklas. Tillsammans kan vi ännu bättre skapa en trovärdig, restriktiv exportkontrollpolitik.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.