Väntetiderna för patologiska provsvar

Skriftlig fråga 2019/20:386 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

För en effektiv sjukvård med god kvalitet är patologi en mycket väsentlig process för att ge diagnos och underlag för beslut om behandling. Underlaget kan vara den faktor som bidrar med information så att behandling ges i rimlig tid och ett fortsatt lidande för patienten undviks.

Antalet prover som ska analyseras kommer att fördubblas fram till 2030. Det är inte bara antalet remisser som ökar, utan fler vävnadsprover tas på fler ställen där varje prov ska prepareras och analyseras. Dessutom görs i dag fler tester på varje prov. Det är en utmaning att få flödet att fungera så att inga köer uppstår under processen.

Patologer är specialistläkare som utför obduktioner men som framför allt analyserar prover från kroppsdelar och tumörer. Det har länge varit och är än i dag stor brist på patologer, och detta har blivit en av de stora flaskhalsarna i cancervården. Många patologer kommer dessutom snart att gå i pension. Det är viktigt att få fler att utbilda sig till patolog, och därför behövs fler utbildningsplatser.

Ur patientens perspektiv är tiden mellan provtagning delgivandet av information om svar och beslut om fortsatt behandling en väntan med ibland stor oro. Att få vänta uppemot tre månader på ett cancerprov är under inga omständigheter acceptabelt. Inom ett laboratorium genomförs flera olika arbetsmoment som utförs av olika yrkeskategorier, från biomedicinsk analytiker i laboratoriet till diagnostiserande patolog/cytolog, och de administrativa resursernas uppgifter. Att samspelet fungerar är viktigt för ett effektivt flöde.

Det är nödvändigt att följa upp väntetider ur såväl ett lednings- och planeringsperspektiv som ur det enskilda patientperspektivet.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Vad vill statsrådet göra för att minska väntetiderna för patologiska provsvar?