Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

väntetider för beslut om medborgarskap

Skriftlig fråga 2004/05:1047 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-02-22
Anmäld
2005-02-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-03-08
Svar anmält
2005-03-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 februari

Fråga 2004/05:1047

 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Barbro Holmberg om väntetider för beslut om medborgarskap

I 2002 års val ökade än en gång det antal väljare som valde att avstå från att rösta. Många kände missnöje med den politik som förts och upplevde en känsla av utanförskap grundad i sociala förhållanden, arbetslöshet och ökade klyftor. De politiska partiernas bristande förmåga att tillvarata invandrades erfarenheter är ett allvarligt problem för den svenska demokratin. Ett annat allvarligt problem är att människor undanhålls sin demokratiska rättighet att rösta i riksdagsval. Enligt uppgift från Migrationsverket uppgår väntetiderna för ansökan om svenskt medborgarskap för närvarande till 17 månader och väntetiden beräknas öka ytterligare under året. Antalet öppna ärenden är över 25 000 och mer än 8 200 personer har väntat längre än åtta månader. Just nu finns i systemet dessutom över 200 personer som väntat över två år för att få sitt medborgarskap. De långa väntetiderna berövar människor möjligheten att utöva sina demokratiska rättigheter. Så länge man inte innehar svenskt medborgarskap tillåts inte deltagande i val till riksdagen. Dessutom finns det befattningar och anställningar som enbart svenska medborgare får inneha och viss svensk mark får endast beträdas av svenska medborgare. Vidare kan ett svenskt medborgarskap ge invandrade personer trygghet då de besöker sina forna hemländer. De långa väntetiderna i medborgarskapsärenden är därför ett hot mot grundläggande mänskliga och demokratiska rättigheter. Till de två årens handläggning i dessa ärenden ska dessutom läggas de tre år eller mer man får vänta innan man ens kan ansöka om svenskt medborgarskap. Jag vill därför fråga statsrådet Barbro Holmberg:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att invandrade personer ska kunna åtnjuta sina demokratiska rättigheter att rösta i riksdagsval?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1047 besvarad av Barbro Holmberg

den 8 mars

Svar på fråga 2004/05:1047 om väntetider för beslut om medborgarskap

Statsrådet Barbro Holmberg

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att invandrade personer ska kunna åtnjuta sina demokratiska rättigheter att rösta i riksdagsval och gör i det sammanhanget en tydlig koppling till de långa väntetiderna för svenskt medborgarskap.

Regeringen är medveten om problemet med långa handläggningstider vid Migrationsverket gällande medborgarskapsärenden. Målet är att verket ska fatta beslut inom åtta månader. År 2004 avgjordes drygt 50 % av ärendena inom den tidsramen och den genomsnittliga tiden för beslut var cirka tio månader. Inkluderas även de beslut som överklagas och därmed hanteras av Utlänningsnämnden är målet 14 månader och som indikerats i frågan finns det personer som tyvärr har fått vänta längre än så på slutgiltigt besked.

Den nya medborgarskapslagen som trädde i kraft sommaren 2001 innebar bland annat möjligheten att inneha dubbelt medborgarskap. Enligt verkets bedömning har detta, sedan lagens ikraftträdande, lett till ca 12 000 fler ärenden än vad som annars hade varit fallet. Svårigheter med att utreda den sökandes identitet utgör, liksom i asylprocessen, en annan viktig förklaring till de långa väntetiderna. Arbetet med att minska de långa handläggningstiderna för medborgarskapsärenden handlar delvis om att informera den sökande om vilka krav som ställs, inte minst när det gäller identitetshandlingar. Därutöver är naturligtvis arbetet inriktat mot att så långt det är möjligt, utan att ge avkall på rättssäkerheten, effektivisera handläggningen av dessa ärenden.

Vad gäller kravet på hemvisttid i Sverige för att kunna beviljas medborgarskap kan konstateras att reglerna är förhållandevis förmånliga för den enskilde. Medborgarskap kan således beviljas efter fem års vistelse i landet. För statslösa och flyktingar räcker det med fyra år och för nordiska medborgare är två år tillräckligt. Många andra länder har krav på längre hemvisttid.

I övrigt kan nämnas att regeringen i samband med valet 2002 genomförde särskilda demokratisatsningar i syfte att öka valdeltagandet bland grupper med lågt valdeltagande. Insatserna har bland annat avsett gruppen röstberättigade med utländsk bakgrund. Även inför 2006 års val avser regeringen att genomföra en demokratisatsning riktad till grupper med ett lågt valdeltagande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.