Väntetider för adhd-utredning
Skriftlig fråga 2005/06:1622 av Andersson, Magdalena (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-16
- Anmäld
- 2006-05-16
- Besvarad
- 2006-05-24
- Svar anmält
- 2006-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 maj
Fråga 2005/06:1622 av Magdalena Andersson (m) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Väntetider för adhd-utredning
En undersökning som handikapporganisationen Attention har genomfört visar att vuxna som lider av adhd och närliggande funktionshinder kan få vänta upp till två år på att få diagnos. Hur lång väntetiden blir beror på var i landet man bor. Jönköping hör till de orter som ligger sämst till i landet med väntetider på ett till ett och ett halvt år.
Undersökningen, som inkluderar alla psykiatriska kliniker i landet, visar på resursbrister och på att adhd fortfarande inte riktigt tas på allvar. Enligt Attention är det tyvärr en vanlig missuppfattning att adhd är något som bara drabbar barn och sedan går över. Verkligheten är den att det är ett funktionshinder som finns kvar hela livet och som medför stora svårigheter i vardagen.
Var fjärde intern på våra kriminalvårdsanstalter har adhd. Uppskattningsvis är det 75 000 vuxna i Sverige som lider av adhd. De flesta har varken fått diagnos eller behandling. Genom allsidiga, uthålliga habiliteringsinsatser och psykiatrisk behandling kan en antisocial utveckling motverkas eller brytas om den hunnit etableras.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att vuxna med adhd ska få tillgång till diagnos och behandling för sin sjukdom?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1622 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1622 om väntetider för adhd-utredning
Statsrådet Ylva Johansson
Magdalena Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vuxna med adhd ska få tillgång till diagnos och behandling för sin sjukdom.
Självklart ska alla ha tillgång till vård på lika villkor och få en diagnos och behandling inom en rimlig tid. Det är i första hand vårdgivarens ansvar att tillse att det finns mottagningar och nödvändig kompetens för att bedriva en god och säker vård, till exempel när det gäller bedömning eller utredning och behandling av adhd. Regeringen stöder huvudmännen i detta arbete, dels genom ekonomiska satsningar på psykiatrin och på förbättrad tillgänglighet och förkortade väntetider till vården i sin helhet, dels genom att stödja forskning på området och genom att se till att nödvändig kunskap tas fram.
Genom psykiatrisatsningen har regeringen avsatt totalt 700 miljoner kronor under åren 2005@2006 för riktade satsningar på bland annat vård av personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Inom ramen för satsningen pågår flera projekt med inriktning på neuropsykiatriska funktionshinder.
I april 2005 tecknade regeringen vidare en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om att 500 miljoner kronor av de medel som tidigare hanterats inom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården årligen ska satsas på förbättringar av psykiatrin.
Därutöver avsätter regeringen årligen 1,75 miljarder kronor för satsningar på en nationell vårdgaranti och förbättrad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården.
Personer med adhd har de senaste decennierna varit föremål för omfattande forskning och kunskapsutveckling. Socialstyrelsen gav 2002 ut en kunskapsöversikt om adhd (ADHD hos barn och vuxna). Denna kunskapsöversikt har efterfrågats i hög utsträckning och förhoppningsvis kan den bidra till en utvecklad kompetens inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen betonar dock i översikten att det finns behov av fortsatta forskningsansträngningar och kunskapsutveckling på området.
I december 2003 gav regeringen i uppdrag åt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att i samråd med Socialstyrelsen analysera och kartlägga kunskaperna om flickor med vissa psykiska störningar, särskilt avseende adhd. SBU överlämnade i maj 2005 rapporten ADHD hos flickor @ En inventering av det vetenskapliga underlaget. I rapporten konstateras att adhd hos flickor har uppmärksammats mer inom forskningen de senaste åren. Fortfarande finns dock stora kunskapsbrister. I rapporten föreslås bland annat att kunskap om adhd hos flickor sprids inom både vården, skolan och allmänheten samt att lärare och övrig personal i skolan får utökad utbildning om diagnosen och dess konsekvenser för flickor. Rapporten är för närvarande under beredning.
Därutöver kan nämnas att regeringen de senaste åren, via Allmänna arvsfonden, har stöttat ett projekt för vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder vid Göteborgs universitet, avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, i samarbete med berörda intresseföreningar. Projektet har syftat till att utforma en modell för upptäckt, utredning och habilitering av vuxna samt att stimulera uppbyggnaden av samarbete och vårdkedjor i Sverige kring personer med neuropsykiatriska funktionshinder. För närvarande pågår ett projekt med stöd från Allmänna arvsfonden för att sprida kunskap och ge fördjupad utbildning i dessa frågor till bland annat den psykiatriska vården.
Ovannämnda resurstillskott och olika åtgärder kommer sammantaget att förbättra möjligheterna till diagnostisering och behandling av personer med adhd inom en rimlig tid.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.