Vansinneskörningar

Skriftlig fråga 2025/26:842 av Pontus Andersson Garpvall (SD)

Frågan är besvarad

Inlämnad:
2026-05-26
Överlämnad:
2026-05-27
Anmäld:
2026-05-28
Svarsdatum:
2026-06-03
Besvarad:
2026-06-03
Sista svarsdatum:
2026-06-03

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Den 22 maj blev en 15-årig flicka påkörd efter en vansinneskörning i Malmö. Det är långtifrån första gången någon kör vårdslöst i tätbebyggd stadstrafik, och fenomenet har blivit alltmer förekommande i våra storstäder. I just Malmö skedde en liknande olycka så sent som förra året där en familj blev påkörd av en bil i hög fart.

Föraren i fråga var tidigare dömd för ett flertal trafikbrott, vilket sätter fingret på frågan om personen över huvud taget skulle ha haft ett körkort.

I Sverige kan man som längst bli av med sitt körkort i tre år, men bara om man blir av med sitt körkort under mer än ett års tid behöver man göra om teori- och körprov. I vårt grannland Norge är det möjligt att bli av med sitt körkort för all framtid. Dessutom kan man få fängelsestraff vid grova hastighetsöverträdelser och vid mindre allvarlig vårdslöshet i trafiken än i Sverige.

Med tanke på att vansinneskörningarna blivit allt vanligare och att dagens system inte sätter stopp för dessa är det hög tid för Sverige att se över sin lagstiftning.

Vi har gjort ett fantastiskt arbete för att minska den grova kriminaliteten, men inom trafikbrottsligheten finns det mer kvar att göra. 

Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Har ministern för avsikt att se över straffen vid grova och mindre allvarliga trafikbrott som utsätter allmänheten för fara?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:842 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2025/26:842 Vansinneskörningar

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2025/26:842 av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Vansinneskörningar

Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om jag har för avsikt att se över straffen vid grova och mindre allvarliga trafikbrott som utsätter allmänheten för fara.

Regeringen genomför en omfattande omläggning av kriminalpolitiken för att återupprätta tryggheten i Sverige. Den bygger på grundtanken att skifta fokus från gärningsman till brottsoffer och samhällets berättigade behov av skydd. Farliga kriminella ska sitta inne, så att skötsamma människor kan vara ute. Straffen ska vara rimliga, rättvisa och anpassade till verkligheten.

Som statsråd kan jag inte uttala mig i ett enskilt ärende. Men på ett mer allmänt plan kan jag konstatera att ett trafikbrott där någon skadas eller avlider kan aktualisera ansvar för brotten vållande till kroppsskada eller vållande till annans död. Och utan att någon behöver skadas eller avlida så kan brottet framkallande av fara för annan aktualiseras.

Regeringen ser mycket allvarligt på sådana brott och har nyligen föreslagit att straffen för vållande till annans död ska skärpas. Minimistraffet för grovt brott föreslås höjas från fängelse i ett år till fängelse i två år, och maximistraffet för brott av normalgraden höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Även maximistraffet för framkallande av fara för annan föreslås höjas från fängelse i två år till fängelse i tre år.

Ändringarna föreslås träda i kraft redan i sommar, den 1 augusti 2026. Syftet är att straffskalorna i större utsträckning ska återspegla brottens allvar.

Regeringen har också lämnat flera förslag som syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet. Till exempel föreslår regeringen att återfall i brott ska få större betydelse vid straffmätningen från och med den 2 juli 2026.

Ingen människa ska behöva riskera liv och hälsa på grund av att andra väljer att köra vårdslöst eller medvetet bryta mot trafikreglerna. Regeringen har tagit viktiga steg för att skärpa straffen för allvarliga trafikbrott som leder till att människor avlider eller utsätts för fara. Med detta sagt följer jag frågorna noga för att säkerställa allas rätt till trygghet, både i och utanför trafiken.

Stockholm den 3 juni 2026

 

 

Gunnar Strömmer

Övrigt om skriftliga frågan