Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

vallersättning till lantbrukarna

Skriftlig fråga 2002/03:319 av Sellén, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-16
Inlämnad
2002-12-16
Besvarad
2002-12-30
Svar anmält
2003-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 december

Fråga 2002/03:319

 av Birgitta Sellén (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om vallersättning till lantbrukarna

Genom ett utbyggt miljöprogram inom EU så kunde Sverige införa en vallersättning till Sveriges bönder 1997. Sverige har dock under utnyttjan den möjligheten och genom att vi får en mindre ram så kommer vi att tappa dessa medel 2003.

När vallersättningen försvinner så slår det särskilt hårt mot norra Sverige och Västernorrlands län, eftersom vallen är den dominerande produktionen.

Vår mat betalas på två sätt; dels genom det vi konsumenter betalar i butiken, dels via skattsedeln i form av generella ersättningar till bonden. En sådan ersättning är vallersättningen.

Om den försvinner får det negativa konsekvenser för bonden. En annan förlorare är det öppna landskapet, eftersom stödet också varit ett stöd för att hålla landskapet öppet. Som följd kommer jordbruksproduktionen att försvinna och landskapet förbuskas och förfulas. Det går också ut över livsmedelsindustrin. Om jordbruk försvinner på grund av svag lönsamhet så kommer det att innebära att arbetstillfällen i den lokala livsmedelsindustrin försvinner.

Min fråga till jordbruksministern:

Vilka åtgärder är jordbruksministern beredd att vidta för att återinföra vallersättning till Sveriges lantbrukare?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:319 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 20 december

Svar på fråga 2002/03:319 om vallersättning till lantbrukarna

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Birgitta Sellén har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att återinföra vallersättning till Sveriges lantbrukare.

Vallersättningen som infördes 1997 och som för flertalet lantbrukare löper ut under 2002 syftade primärt till att främja en miljövänlig markanvändning genom att hejda övergången från vallodling till en alltmer ensidig spannmålsodling. Detta är dock inte den enda ersättningsformen till vallodling. Miljöersättning för bevarande av ett öppet och varierande odlingslandskap lämnas för vallodling i skogs- och mellanbygderna och i norra Sverige. Detsamma gäller för kompensationsbidrag till mindre gynnade områden som lämnas för både vall och betesmark. Även miljöersättningen för ekologisk produktion omfattar vallodling. Efter 1997, när miljöersättningen för flerårig vallodling infördes, har Sverige dessutom fått möjlighet att införa ett arealstöd för gräsensilage. Vallodlingen kommer således att stödjas på flera sätt även i fortsättningen, inte minst i skogs- och mellanbygderna och i norra Sverige.

Statens jordbruksverk genomförde på regeringens uppdrag under 2001 en översyn av miljö- och landsbygdsprogrammet. I uppdraget ingick att analysera behovet av en ersättning för vallodling av miljöskäl för områden utanför stödområdena 1@5 inom miljö- och landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket konstaterar att en ökad vallodling medför positiva miljöeffekter, men att dessa effekter bör bedömas i förhållande till vad som kan uppnås med andra åtgärder. Även andra stödformer, till exempel arealstöd för gräsensilage, måste vägas in i bedömningen av behovet av en miljöersättning för vallodling utanför stödområdena. Baserat på den analys som gjorts lämnade verket inget förslag på en ersättningsform för vallodling utanför stödområde 1@5.

Anslutningen till åtgärderna inom miljö- och landsbygdsprogrammet är generellt sett mycket god, och en halvtidsutvärdering av programmet pågår och kommer att slutföras under 2003. Mot bakgrund av detta och det ovan nämnda finns i dagsläget inga planer på att införa ytterligare ersättningsformer för vallodling.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.