Välfärdsstatens skyddsnät
Skriftlig fråga 2012/13:310 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-02-11
- Anmäld
- 2013-02-12
- Besvarad
- 2013-02-20
- Svar anmält
- 2013-02-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 februari
Fråga
2012/13:310 Välfärdsstatens skyddsnät
av Peter Persson (S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
Sveriges kristna råd har i en debattartikel varnat för effekterna av det systemskifte som statsrådet och regeringen bedriver.
Artikeln refererar till en färsk undersökning som uppges visa att nio av tio svenska socialchefer menar att deras ansvarsområden framöver kommer att vara beroende av ideella krafter och frivilligorganisationer för att klara sitt grundläggande uppdrag.
Vi är på väg bort från den generella och skattefinansierade välfärdsstaten. Genom drakoniska åtgärder mot sjuka och arbetslösa har skattesänkningar finansierats. Allt brutalare åtgärder tillämpas av jagade myndigheter som enligt regeringen inte gör tillräckligt för att lösa ”sin” uppgift. Pensioner kallas i regeringens terminologi för ”bidrag”, och pensionärerna har blivit krockkuddar vars privatekonomi ständigt tar smällarna av de ekonomiska nedgångarna. Sverige står öppet för arbetskraftsinvandring, men inga åtgärder vidtas för att skydda och garantera dem som kommer hit, utan i stället tillåts en rå exploatering att ske.
Statsrådet borde betänka 5 Mosebok 15:7 ”Om någon fattig finnes hos dig, en av dina bröder inom någon av dina städer, i det land som Herren, din Gud, vill giva dig, så skall du icke förstocka ditt hjärta och tillsluta din hand för denne din fattige broder.”
Genom vilka socialpolitiska initiativ och sociala reformer avser socialministern att stärka välfärdsstatens skyddsnät och se till att de religiösa samfundens huvuduppgift inte blir att ägna sig åt välgörenhetsarbete?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:310 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2012/13:310 Välfärdsstatens skyddsnät
Statsrådet Maria Larsson
Peter Persson har frågat socialministern genom vilka socialpolitiska initiativ och sociala reformer som han avser att stärka välfärdsstatens skyddsnät och se till att de religiösa samfundens huvuduppgift inte blir att ägna sig åt välgörenhetsarbete. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Peter Persson ger uttryck för en oro att Sverige är på väg bort från det generella och skattefinansierade välfärdssystemet och att ideella krafter får allt större betydelse.
Jag kan lugna Peter Persson på denna punkt. Ett välfungerande generellt välfärdssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik utgör grunden för den svenska välfärdsmodellen. Därför är en viktig hållpunkt för regeringens skattepolitik att stödja en varaktigt högre sysselsättning och en högre generell och rättvist fördelad välfärd.
Den bästa vägen ur fattigdom är att få ett arbete som gör det möjligt att försörja sig. Regeringen har därför genomfört en rad åtgärder för att underlätta arbetsmarknadsdeltagande särskilt för grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden som till exempel unga, nyanlända flyktingar och personer med funktionsnedsättning samtidigt som det också har blivit mer lönsamt att arbeta och att anställa.
Regeringens ambitioner är att utveckla de offentliga välfärdssystemen för att minimera risken för människor att fastna i permanenta fattigdomsfällor utan möjlighet att försörja sig själva.
För att förbättra standarden för de grupper som har en svag ekonomisk ställning höjdes 2012 bostadsbidraget till barnhushåll med 1,2 miljarder, vilket inneburit en höjning med dryga 30 procent jämfört med 2011 för en genomsnittlig familj. Samtidigt höjdes riksnormen för ekonomiskt bistånd, särskilt för äldre barn och ungdomar. Utöver det höjer regeringen i år grundnivån i föräldrapenningen från 180 till 225 kronor per dag, vilket är en höjning med 25 procent för de med låg eller ingen tidigare inkomst.
Alla dessa förändringar når de med svag ekonomisk ställning och är ett led i regeringens ambition att vårda och utveckla de offentliga välfärdssystemen.
Men samhället är större än staten. Därför ingick regeringen redan 2008 en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga roll som röstbärare och opinionsbildare, samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälsa och omsorg.
En stark offentligt finansierad välfärd är inget hot mot ideella insatser. Ett starkt civilsamhälle är inget hot mot en gemensamt finansierad välfärd. Båda delarna behövs och konkurrerar inte med varandra.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.