Välfärdsföretagens avkastning

Skriftlig fråga 2016/17:679 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-01-17
Överlämnad
2017-01-19
Anmäld
2017-01-20
Sista svarsdatum
2017-01-25
Svarsdatum
2017-01-30
Besvarad
2017-01-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Den så kallade Välfärdsutredningen som överlämnade sitt betänkande Ordning och reda i välfärden i november 2016 har föreslagit att välfärdsföretagens maximala avkastning ska begränsas till 7 procent samt statslåneräntan som finns på företagets bokförda operativa kapital. När avkastning på bokfört operativt kapital tillämpas som måttstock bör det dock ske på de företag som kräver mycket realkapital – inte på mindre tjänsteföretag som saknar liknande tillgångar eller kapitalflöde, då jämförelsen i detta fall saknar relevans.

Svenskt Näringslivs undersökning visar att regeringens avkastningskrav på ett statligt företag som Lernia exempelvis är tre gånger så högt som det föreslagna vinsttaket för enskilda välfärdsföretag. Omgjort till Välfärdsutredningens förslag på avkastningskrav skulle detta innebära att vinsttaket blir tre gånger så högt som de 7 procent samt statslåneränta som utredningen föreslår. Få, om några, enskilda företag kan drivas med det orimliga kravet.

Vinsttakförslaget skulle innebära att upp till 80 procent av enskilda företag inom välfärdssektorn skulle tillåtas ha ett rörelsekapital som inte når upp till 2 procent. Därmed kommer förslaget om vinsttak att i praktiken innebära ett vinstförbud för enskilda företag i och med att vinsttaket kopplas samman med det låga bokförda operativa kapitalet som finns i företaget att den tillåtna rörelsemarginalen blir försumbar. Därmed blir de enskilda företagens möjligheter att verka inom välfärdssektorn starkt begränsade om regeringen anammar Välfärdsutredningens förslag.

Frågan är om närings- och innovationsministern vill medverka till att säkerställa att välfärdsföretagen fortsatt kan verka i Sverige, och om ministern är villig att ta i beaktande de fakta som framkommit kring de negativa implikationer för dessa företag som Välfärdsutredningens förslag kommer innebära.

Utifrån detta vill jag därför fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

Vilka åtgärder är närings- och innovationsministern beredd att vidta, inom ramen för sitt ansvarsområde i regeringen, och med beaktande av de fakta som framkommit om innebörden av Välfärdsutredningens förslag om vinsttak, för att säkerställa att välfärdsföretagen kan fortsätta att verka i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:679 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Dnr Fi2017/00256/K

Socialdepartementet

Civilministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:679 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Välfärdsföretagens avkastning

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat närings- och innovationsministern Mikael Damberg om vilka åtgärder han är beredd att vidta, inom ramen för sitt ansvarsområde i regeringen, och med beaktande av de fakta som framkommit om innebörden av Välfärdsutredningens förslag om vinsttak, för att säkerställa att välfärdsföretagen kan fortsätta att verka i Sverige. Frågan har överlämnats till mig.

Välfärdsutredningen överlämnade sitt betänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) till regeringen den 8 november 2016. Betänkandet remitteras för närvarande och remisstiden går ut den 24 februari 2017. Regeringen avvaktar remissvaren och Regeringskansliets beredning med avsikten att skapa ordning och reda i välfärdssektorn.

Stockholm den 30 januari 2017

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.