Välfärdsbrott
Skriftlig fråga 2019/20:908 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-06
- Överlämnad
- 2020-02-07
- Anmäld
- 2020-02-11
- Svarsdatum
- 2020-02-19
- Besvarad
- 2020-02-19
- Sista svarsdatum
- 2020-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Bidragsfusk är tyvärr mycket vanligt, och särskilt omfattande är det inom assistansersättningen. Detta är mycket allvarligt, inte bara för de ekonomiska förlusterna för samhället utan även för att det skadar skattebetalarnas förtroende.
Pengar som ska gå till utsatta människor går i stället rakt in i brottslingarnas fickor.
Nyligen uppmärksammades i medierna ett fall med en man som fejkat sjukdom och fått assistansersättning utbetald. Försäkringskassan hade betalat ut nästan 16 miljoner till mannen. Ytterligare åtta personer var inblandade i härvan. Sju av dem hade fått betalt som assistenter trots att de inte utfört något arbete.
Åklagaren valde att inte åtala två av dessa, trots att det fanns bevisning. Åklagarens motivering var att det skulle bli för dyrt, då rättegångskostnaderna beräknades bli ca 1 miljon kronor. Straffvärdet var för lågt; åklagaren förväntade sig en villkorlig dom för dessa två brottslingar.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:
Anser ministern att det är rimligt att personer slipper straff på detta sätt, och vad avser ministern att göra konkret för att motverka problemet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:908 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2020/00513
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:908 av Ellen Juntti (M)
Välfärdsbrott
Ellen Juntti har frågat justitie- och migrationsministern om han anser att det är rimligt att personer slipper straff för bidragsbrott, och vad ministern avser att göra konkret för att motverka problemet. Ellen Juntti har ställt sin fråga i relation till ett fall som uppmärksammats i media där det framgår att en åklagare valt att inte väcka åtal eftersom rättegångskostnaderna skulle bli för höga i förhållande till det förväntade straffvärdet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Rättsväsendets hantering av enskilda ärenden är en fråga för myndigheterna och inte något som jag som statsråd ska bedöma eller uttala mig om.
Regeringens mål är att öka samhällets förmåga att stoppa och lagföra personer som ägnar sig åt brottslighet riktad mot välfärdsystemen. Regeringen har de senaste åren genomfört ett stort antal åtgärder inom området. Bland annat har lagstiftningen kring brott mot välfärdssystemen nyligen skärpts. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 januari 2020, syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet. Till exempel har straffet för grovt bidragsbrott skärpts och bidragsbrottslagen har utvidgats till att omfatta fler stöd, bidrag och ersättningar.
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga hur utredningar av bidragsbrott bedrivs i dag, analysera hur handläggningen kan förbättras och effektiviseras samt genomföra åtgärder i syfte att uppnå en ökad uppklaring. En slutredovisning ska ske senast den 19 oktober 2020. I budgetpropositionen för 2020 fick också bland andra Ekobrottsmyndigheten tillskott för att kunna säkerställa myndighetens förmåga att kunna hantera särskilt resurskrävande ärenden som t.ex. välfärdsbrott.
Regeringen fortsätter att följa utvecklingen på området.
Stockholm den 19 februari 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.