valet i Tunisien
Skriftlig fråga 2004/05:209 av Granbom, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-10-25
- Anmäld
- 2004-10-26
- Besvarad
- 2004-11-03
- Svar anmält
- 2004-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 oktober
Fråga 2004/05:209
av Karin Granbom (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om valet i TunisienTunisien är ett land med klara demokratibrister. Människorättsorganisationer och FN-organ har under lång tid skarpt kritiserat den tunisiska regimens kränkningar av mänskliga rättigheter. Sedan 1963 är landet i praktiken en enpartistat. Oppositionen består av partier godkända av regeringen. Nytt för i år är att oppositionen för första gången får kandidera till parlamentsposten.
I går meddelade det största oppositionspartiet att det ställer in sitt deltagande i valet på söndag, den 24 oktober, på grund av att regeringen fullkomligt blockerar dess möjlighet att nå ut till allmänheten med sitt budskap. Detta är ett bakslag i demokratiseringsprocessen.
På vilket sätt avser utrikesministern att verka för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i Tunisien, särskilt inom ramen för EU och Barcelonaprocessen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:209 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2004/05:209 om valet i Tunisien
Utrikesminister Laila Freivalds
Karin Granbom har frågat mig på vilket sätt jag avser att verka för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i Tunisien, särskilt inom ramen för EU och Barcelonaprocessen.
Den svenska regeringen följer noga utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter i Tunisien. Sverige upprätthåller en aktiv profil i förhållande till Tunisien både bilateralt och i EU-sammanhang där vi särskilt bevakar myndigheternas agerande i vissa enskilda fall och påtalat brister och övergrepp.
EU har som en reaktion på de tunisiska valen skickat en gemensam deklaration till den tunisiska regeringen, i vilken det konstateras att valen inte gav alla kandidater lika villkor och möjligheter. EU uppmuntrar de tunisiska myndigheterna att fortsätta den påbörjade vägen mot en representativ demokrati, men att yttrande- och församlingsfriheten måste bättre garanteras för att valen i fortsättningen ska nå upp till internationell standard.
Mellan EU och Tunisien utvecklas samarbetet genom EU:s så kallade grannskapspolitik, ENP (European Neighbourhood Policy), där Barcelonaprocessen utgör grunden och där en individuell handlingsplan för Tunisien har utarbetats. Ett viktigt syfte med ENP är en fördjupad politisk dialog mellan EU och Tunisien som ger större möjligheter att följa upp viktiga frågor såsom mänskliga rättigheter och demokrati. Yttrandefrihet utgör där självklart en viktig del.
Tunisien är ett av fyra fokusländer för kommissionens European Initiative for Democracy and Human Rights i Medelhavsområdet. För närvarande genomförs program för att stärka yttrandefriheten och rättssäkerheten i Tunisien.
Tunisien har också gått med på att etablera en underkommitté för mänskliga rättigheter, vilket kommer att ge både Sverige och övriga EU-länder tillfälle att direkt ta upp och diskutera de problem som finns på MR-området.
Vi har genom vårt samarbete med Tunisien inom Barcelonaprocessen och ENP flera kanaler och möjligheter att verka för en starkare demokratiutveckling och ökad respekt för mänskliga rättigheter. Min avsikt är att fortsätta utnyttja de forum som redan finns och de som är på väg att etableras för att ta upp dessa viktiga frågor med de tunisiska myndigheterna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.