valet i Serbien
Skriftlig fråga 2003/04:532 av Hamilton, Carl B (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-12-30
- Besvarad
- 2004-01-13
- Anmäld
- 2004-01-20
- Svar anmält
- 2004-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 december
Fråga 2003/04:532
av Carl B Hamilton (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om valet i SerbienHårdhudade ultranationalister vann i helgen en stor framgång i valet. I Serbien skallar nya rop på "Storserbien" ännu snart 90 år efter augusti 1914. Det är symtomatiskt för demokratins svaga puls i Serbien att de segrande partiernas ledare sitter i fängelse i Haag anklagade för krigsförbrytelser. Samtidigt är det lyckosamt att de sitter där, och inte i Belgrads regeringskvarter. Tysk och fransk nationalism brottades ned uppifrån. Försoningen mellan ärkefienderna sprang inte ur folkdjupet. Den drevs fram i en successiv och genomtänkt politisk och ekonomisk integrationsprocess. Processen har då och då drabbats av bakslag, senast år 2003, och dess folkliga förankring är fortfarande inte övertygande. Integration med övriga Europa i alla dimensioner är dock Serbiens enda möjliga väg om landet ska kunna bli ett demokratiskt konsumtions- och välfärdssamhälle av modernt snitt. Successiv ekonomisk och rättslig integration med EU-länderna beträffande handel, investeringar, finansiella institutioner, migration och rättsväsende är vägen. Samtidigt är det naturligtvis få i Västeuropa som i dag lockas till exempel att investera i ett land som präglas av en komplett otidsenlig ultranationalism och omogen politisk kultur, utbredd korruption och maffiainflytande över det ekonomiska livet. Lösningen av Serbiens problem ligger därför till syvende och sist i Belgrad och Serbien själv. Men EU, och Sverige inom EU, kan bidra.
Vilka konkreta initiativ avser ministern att ta i EU @ genom kontakter med irländska ordförandeskapet, EU-kommissionen och vid kommande ministerrådsmöten @ för att stödja demokrati och fortsatta reformer i Serbien?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:532 besvarad av Laila Freivalds
den 14 januari
Svar på fråga 2003/04:532 om valet i Serbien
Utrikesminister Laila Freivalds
Carl B Hamilton har frågat mig vilka konkreta initiativ jag avser att ta i EU @ genom kontakter med irländska ordförandeskapet, EU-kommissionen och vid kommande ministerrådsmöten @ för att stödja demokrati och fortsatta reformer i Serbien.
Jag delar Carl B Hamiltons syn på den viktiga kopplingen mellan Serbiens EU-närmande och nödvändiga reformer. Det är regeringens otvetydiga hållning att västra Balkans framtid ligger i Europa och att vi bör hjälpa dessa länder att gå den långa och mödosamma vägen mot EU-medlemskap. EU-närmandet är därför kärnan i svensk politik gentemot Serbien och övriga länder på västra Balkan.
Sverige har varit drivande inom EU för att öka och fördjupa samarbetet med västra Balkan inom den särskilda närmandeprocess som EU antagit för regionen (Stabiliserings- och associeringsprocessen). För att effektivisera och konkretisera närmandeprocessen tog Sverige vid Thessalonikitoppmötet 2003 initiativ till att utarbeta Europeiska partnerskap. Dessa partnerskap motsvarar liknande arrangemang för anslutningsländerna och ska bland annat bättre hjälpa länderna på västra Balkan att prioritera bland insatserna i EU-närmandet. Ett annat viktigt svenskt initiativ är att starta en regional skola för högre utbildning inom administration i syfte att nå ökad kunskap om EU och de utmaningar som EU-närmandet innebär.
Det är nu mycket viktigt att dessa initiativ, varav det viktigaste är de ovan nämnda Europeiska partnerskapen, följs upp. Sverige kommer därför att verka för att partnerskapen antas av rådet under det irländska ordförandeskapet. Dessutom kommer Sverige även fortsättningsvis bidra till diskussioner om västra Balkan vid rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser (GAERC). Det första rådsmötet under det irländska ordförandeskapet äger rum den 26@27 januari och då kommer EU:s utrikesministrar att fokusera på situationen i Serbien och Montenegro efter valet.
Vi förefaller således överens om att Sverige ska fortsätta att stödja Serbiens EU-närmande, men jag hoppas också att vi är eniga om att huvudansvaret för att genomdriva de reformer som krävs ligger hos Serbien självt. Sverige och EU kan och ska hjälpa till i processen, men det är Serbiens företrädare själva som måste uppfylla de krav som ett EU-medlemskap ställer. Detta gäller inte bara för Serbien utan för hela västra Balkan och andra europeiska länder som strävar efter medlemskap i EU.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.