våldtäkter
Skriftlig fråga 2000/01:1539 av Jacobsson, Magnus (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-08-01
- Besvarad
- 2001-08-21
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 augusti
Fråga 2000/01:1539
av Magnus Jacobsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om våldtäkterEnligt en intressant artikel i Aftonbladet har antalet anmälda våldtäkter ökat med 40 % de senaste tio åren.
Samtidigt som antalet anmälningar ökat med ungefär 40 % så har antalet fällande domar inte alls ökat utan snarare blivit något färre. Enligt samma statistik ledde ca 10 % av anmälningarna till fällande dom för tio år sedan. I dag får man fram fällande domar endast i ca 5 % av de anmälda fallen.
Att sexuella övergrepp är extremt svåra bevisa, då ord ofta står mot ord är vi alla medvetna om. Men ovan nämnda siffror talar sitt tydliga språk. Om kvinnor ska kunna känna förtroende för rättsstaten och om den nya kvinnofridslagen ska få ett folkligt förtroende, krävs att polisen och åklagarna får de resurser som behövs för att kunna följa upp det ökande antalet anmälda våldtäkter.
Min fråga till justitieministern är:
Vad har justitieministern gjort för att förstärka kvinnornas rättssäkerhet på detta viktiga område?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1539 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1539 om våldtäkter
Justitieminister Thomas Bodström
Magnus Jacobsson har frågat mig vad jag har gjort för att förstärka kvinnors rättssäkerhet när det gäller våldtäkter. Frågan har ställts mot bakgrund av uppgifter i medierna om att antalet anmälda våldtäkter ökat kraftigt de senaste tio åren, medan antalet fällande domar minskat.
Inledningsvis vill jag nämna att jag i ett svar till Helena Bargholtz (fp) den 25 juni i år besvarade en liknande fråga.
I det svaret förklarade jag att en hörnsten i regeringens kriminalpolitik är att polisen och åklagarna ska ha förmåga att kraftfullt, effektivt och uthålligt bekämpa all slags kriminalitet. Fler brott ska klaras upp. Bekämpningen av våldsbrott är ett av de områden som prioriteras.
Som jag också framhöll i det tidigare svaret är det min uppfattning att andelen uppklarade våldtäktsbrott måste öka. En förutsättning för detta är att de kommer till polisens kännedom. Mörkertalet måste minska.
Av Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik framgår att de flesta våldtäkter begås inomhus av någon bekant till offret. Enligt BRÅ:s analys är det i dag troligen fler som är beredda att anmäla våldtäktsbrott till följd av den uppmärksamhet som dessa brott får i massmedierna och i samhällsdebatten. Det är en positiv utveckling. Det innebär också att ökningen kanske inte avspeglar en faktisk ökning av brottsligheten.
Det bästa sättet att bekämpa brott är att förebygga dem. Att förebygga brott hör till polisens grundläggande uppgifter. Det förebyggande arbetet är särskilt viktigt vad gäller de brottstyper där mörkertalet är stort såsom är fallet när våld mot kvinnor begås av någon som har en nära relation med offret.
Få våldtäkter begås utomhus. Vad gäller dessa fall kan det vara svårt att finna lämpliga förebyggande åtgärder. Regeringen beslutade i februari att ge ett uppdrag till BRÅ, Boverket och Rikspolisstyrelsen att se över möjligheten att förebygga brott utomhus genom bättre stadsplanering. Exempelvis kan bebyggelse och belysning utformas på sätt som försvårar möjligheten att begå brott och som medför en ökad trygghetskänsla.
Den parlamentariska kommitté som regeringen tillsatte 1998 för att göra en översyn av bestämmelserna om sexualbrott, avlämnade sitt betänkande i mars i år (SOU 2001:14). Utgångspunkten för kommitténs arbete har varit att göra skyddet för den sexuella integriteten så heltäckande som möjligt. Förslagen remissbehandlas för närvarande.
Regeringen har också tillsatt en beredning (dir. 2000:90) vars mål är att bidra till att uppnå en ökad kvalitet i vid bemärkelse inom hela rättsväsendet. Beredningen ska särskilt uppmärksamma frågor om en effektivare lagföring för brott och kortare handläggningstider. I regleringsbrevet för 2001 har Rikspolisstyrelsen vidare fått i uppdrag att tillsammans med Riksåklagaren vidareutveckla metoder och system för uppföljning av brottsutredningarnas kvalitet.
Regeringen gör nu den största satsningen på polisen som en svensk regering någonsin gjort. Bara i år höjs polisens anslag med nästan 1,2 miljarder kronor. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen.
De stora tillskotten ska framför allt göra det möjligt att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen. Förra året öppnade en ny polisutbildning i Umeå. För att möjliggöra en ytterligare ökning av antalet poliser öppnas redan i höst en ny polisutbildning i Växjö. Fler specialister ska också anställas för att utveckla det kunskapsbaserade polisarbetet och höja kvaliteten i brottsutredningarna.
Beträffande polisens resurser vill jag avslutningsvis framhålla att regeringen noga följer polisväsendets verksamhet och resultat och avser att återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som krävs för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

