Våldsutsatta ungdomar

Skriftlig fråga 2005/06:394 av Schyman, Gudrun (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-11-17
Inlämnad
2005-11-17
Besvarad
2005-11-23
Svar anmält
2005-11-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 november

Fråga 2005/06:394 av Gudrun Schyman (-) till statsrådet Ylva Johansson (s)

Våldsutsatta ungdomar

En ny undersökning från Rädda Barnen (DN-debatt den 16 november 2005), där 3 800 18-åringar svarat på frågor om de blivit utsatta för våld eller om de mött hot om våld, visar att mer än hälften av alla ungdomar har hotats.

Enligt undersökningen drabbas flickor och pojkar olika. En större del av flickorna är mer utsatta för våld i hemmet och i sina kärleksrelationer medan pojkarna är mer utsatta i skolan och på gatan. Det är naturligtvis ett misslyckande från samhällets sida att barn och ungdomar tvingas leva med så mycket våld i sin vardag.

För drygt ett år sedan, i oktober 2004, presenterade Socialstyrelsen en strategi för samverkan kring barn som far illa. Ansvaret ligger sedan dess hos regeringen men enligt Rädda Barnen har ingenting hänt.

Min fråga till statsrådet är:

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att, tillsammans med ungdomarna, hitta lösningar mot våldet i vardagen?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:394 besvarad av Morgan Johansson

den 23 november

Svar på fråga 2005/06:394 om våldsutsatta ungdomar

Statsrådet Morgan Johansson

Gudrun Schyman har frågat statsrådet Ylva Johansson om hon tänker vidta några åtgärder för att, tillsammans med ungdomarna, hitta lösningar mot våldet i vardagen. Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som ska besvara frågan.

Hur man ska hitta lösningar mot våldet är en stor och bred fråga. Jag är övertygad om att det i grunden handlar om en välfärdspolitik där men ser till helheten och satsar på goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar. Det handlar om att ge stöd till familjer med otillräckliga sociala och ekonomiska resurser, att ha en bra skola, en ambitiös integrationspolitik och att vidta insatser för att minska arbetslösheten och narkotika- och alkoholberoendet. När det handlar om ungdomar är det viktigt med tidiga insatser och då spelar förstås socialtjänsten tillsammans med skolan en viktig roll. Föräldrarna har en nyckelroll och det är angeläget med stöd och hjälp till de familjer som behöver det. Insatser för att stödja och hjälpa dem som fallit offer för brott är förstås en lika angelägen fråga.

Vad gäller samverkan vill jag lyfta fram att socialtjänsten, liksom alla myndigheter och övriga berörda aktörer som arbetar med barn som far illa eller riskerar att fara illa, har en lagstiftad skyldighet att samverka, bland annat enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:736), skollagen (1985:1100) samt polislagen (1984:387). I socialtjänstlagen (2001:453) har det införts en skyldighet för socialtjänsten att samverka med andra samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. Jag förväntar mig att kommuner, myndigheter och andra följer de regler som finns.

Det förslag till strategi för samverkan som Socialstyrelsen presenterade i oktober 2004 @ och som Gudrun Schyman nämner i sin fråga @ innehåller exempel på hur man på ett mer effektivt sätt skulle kunna uppnå bättre samverkan. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Det vidtas också en rad olika åtgärder. Stor betydelse i detta sammanhang har det förslag till nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården som den sociala barn- och ungdomsvårdskommittén överlämnat till regeringen (Källan till en chans, SOU:81). Utredningen lyfter bland annat fram vikten av tidigt stöd, förebyggande arbete och förbättrad samverkan.

Regeringen fortsätter också det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet. I dagarna överlämnades propositionen Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner till riksdagen. Syftet är att ange inriktningen för hur en förstärkning av samhällets insatser ska genomföras och följas upp för perioden 2006@2010. Ökat stöd till barn i missbrukarfamiljer, satsningar inom arbetslivet och ett ökat jämställdhetsperspektiv är nytt i de nya handlingsplanerna.

Vidare har ungdomsbrottsutredningen lämnat förslag på hur påföljdssystemet för unga kan utvecklas och förbättras (Ingripanden mot unga lagöverträdare, SOU 2004:122).

Slutligen vill jag nämna de lärarhandledningar som Brottsförebyggande rådet utarbetat för barn i årskurs 3@5, Livets spelregler och årskurs 6@9, Du och jag, rätt och fel. De tar upp frågor som har att göra med brott och straff, rätt och fel, etik och moral. Skolan är en viktig arena för brottsförebyggande arbete och materialet kan tas in i skolans ordinarie undervisning och fungera som en konkretisering av värdegrundsarbetet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.