våldsorganisationer
Skriftlig fråga 1999/2000:85 av Jacobsson, Magnus (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-10-19
- Besvarad
- 1999-10-27
- Anmäld
- 1999-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 oktober
Fråga 1999/2000:85
av Magnus Jacobsson (kd) till justitieminister Laila Freivalds om våldsorganisationerBara under år 1999 har det skett ett flertal mycket grova attentat av nynazister mot människor som arbetar med att upprätthålla lag och ordning och i demokratins tjänst.
De tre senaste och mest uppmärksammade attentaten är morden på två polismän i Östergötland, bombdådet mot två journalister och deras barn samt den dödsskjutning som nu har skett av en fackligt aktiv person. Till detta kommer alla hot och trakasserier av homosexuella, journalister, lärare, politiker eller andra som försöker stävja nynazismens utbredning.
Det har blivit alltmer uppenbart att dessa våldsorganisationer gått från ord till handling.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att förhindra nya våldsdåd med nynazistiska förtecken?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:85 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:85 om våldsorganisationer
Justitieminister Laila Freivalds
Magnus Jacobsson har frågat vilka åtgärder som jag avser att vidta för att förhindra nya våldsdåd med nynazistiska förtecken.
Jag kan som statsråd inte uttala mig om de enskilda fall som Magnus Jacobsson berör i sin fråga. Jag ser dock mycket allvarligt på brottslighet av det slag som Magnus Jacobsson tar upp. Grov kriminalitet med politiska motiv @ det som vi brukar kalla för terrorism @ har vi tidigare i stort sett varit förskonade ifrån. Nazisternas politiska arbete grundar sig på hat mot det öppna demokratiska samhällets mångfald. Genom hot, hets och våld förgriper de sig på det som inte motsvarar den nazistiska normen. Det må sedan gälla individers och gruppers egenskaper och livsval eller deras åsikter och intressen.
Det är nödvändigt att stärka samhällets kamp för demokratin, mot det hänsynslösa våldet och den ljusskygga nazismen.
I budgetpropositionen för år 2000 prioriterar därför regeringen kampen mot brott med rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska inslag. Vidare skriver regeringen att de mycket allvarliga brott som under 1999 begåtts mot polismän och journalister aktualiserar frågan om särskild uppmärksamhet på fortsatt kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete inom rättsväsendet.
Regeringen betonar också att samarbetet mellan Säkerhetspolisen och den öppna polisen ska utvecklas vidare, liksom samverkan med övriga myndigheter inom rättsväsendet. Regeringen har tillsatt en kommitté som utreder hur detta samarbete kan förstärkas. Kommittén överväger bl.a. om Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska slås ihop till en central enhet.
Regeringen har förstärkt och utvecklat kriminalunderrättelseverksamheten på så sätt att polisen numera har större möjligheter att, på ett tidigt stadium, använda datorer vid kartläggningen av kriminella ligor.
En parlamentariskt sammansatt kommitté har i augusti 1998 fått i uppdrag att utreda frågor om straffansvar för deltagande i organisationer som sysslar med brottslig verksamhet samt vissa andra anknytande frågor. I uppdraget ingår bl.a. att överväga om den nuvarande bestämmelsen om hets mot folkgrupp är tillräcklig för att hindra rasistiska organisationer från att verka. Kommittén ska också ta upp frågan om att straffbelägga hets mot homosexuella. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den sista oktober 2000.
Det är av avgörande betydelse för resultatet vid bekämpningen av den grova, organiserade brottsligheten att de brottsbekämpande myndigheterna ges goda förutsättningar att agera. En effektiv användning av tvångsmedel har stor betydelse i sammanhanget. Regeringen avser att i början av nästa år lägga fram ett förslag om buggning vilket blir ytterligare ett viktigt instrument i kampen mot den allvarliga brottsligheten.
Regeringen har också lämnat ett förslag om skärpningar av vapenlagstiftningen till Lagrådet. Syftet är att förhindra att vapen kommer till brottslig användning eller annars missbrukas.
Också opinionsbildning är ett medel för att hindra de mörka krafterna från att få fäste i vårt samhälle. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en kommitté med uppgift att utreda etablerandet av ett forum för levande historia. Detta forum ska behandla frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen.
Vi har alla ett ansvar att slå vakt om demokratiska värderingar och att aldrig ge upp värnandet av det öppna samhället. Jag försäkrar att regeringen inte kommer att förtröttas i denna kamp utan arbetar intensivt på flera olika fronter för att motverka våldsdåd med nazistiska förtecken.
Riksdagen kommer att denna dag ha en särskild debatt om de frågeställningar som Magnus Jacobsson tar upp i sin fråga. Jag kan i samband därmed få anledning att närmare redogöra för vilka åtgärder som regeringen vidtagit och avser att vidta för att intensifiera kampen mot brottslighet förknippad med högerextremism.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.