våldsbrottslingar med hjärnskada
Skriftlig fråga 1997/98:174 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-11-24
- Anmäld
- 1997-12-01
- Besvarad
- 1997-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
En ny undersökning visar att av 21 grova brottslingar hade samtliga en hjärnskada som kan ha påverkat dem att begå brottet. Unga människor med svåra hjärnskador men inte "psykiskt störda" t.ex. (MBD/Damp) har blivit dömda till fängelse. Flera har genomgått rättspsykiatrisk undersökning, men inte befunnits svårt psykiskt sjuka och därför blivit dömda till fängelse i stället för vård.
Det här är ett allvarligt och växande problem.
Fängelse för hjärnskadade personer kan få svåra konsekvenser enligt många forskares uttalande. Däremot vet man att man kan hjälpa hjärnskadade personer genom förståelse för deras problematik och då i form av vård och behandling.
Det är därför viktigt med en lagstiftning som tar hänsyn till de nya kunskaper som i dag finns när det gäller personer med hjärnskador.
Jag vill därför ställa följande fråga:
Avser justitieministern ändra lagstiftningen så att hjärnskadade personer inom en snar framtid kommer att dömas till vård och behandling i stället för fängelse?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:174 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
Sonja Fransson har frågat mig om jag avser att ändra lagstiftningen så att hjärnskadade personer inom en snar framtid kommer att dömas till vård och behandling i stället för fängelse. Jag har svarat på samma fråga från Sonja Fransson den 18 februari i år. I första hand får jag därför hänvisa till det frågesvaret. Jag vill emellertid göra följande tillägg.
Enligt gällande lag får den som begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning inte dömas till fängelse. I stället får rätten, om vissa förutsättningar är uppfyllda, överlämna den tilltalade till rättspsykiatrisk vård. Vid mindre allvarlig psykisk störning finns alltså inget förbud mot att döma till fängelse. I sådana fall skall den dömde naturligtvis ges adekvat hjälp och stöd inom kriminalvården. Som jag nämnde i mitt förra frågesvar samarbetar kriminalvården med sjukvårdshuvudmännen för att kunna tillgodose de intagnas vårdbehov. Kriminalvårdsstyrelsen är också i färd med att inrätta speciella stödavdelningar för intagna som har särskilda problem på grund av personlighetsstörning eller psykisk särart.
Stöd och hjälp åt personer med hjärnskador av det slag som Sonja Fransson hänför sig till måste naturligtvis ges också utan att det föranleds av redan begångna brott. Det är således viktigt, inte minst i ett brottsförebyggande perspektiv, att man redan på ett tidigt stadium uppmärksammar behovet av sådan hjälp. Huvudansvaret härför ligger emellertid utanför Justitiedepartementets område.
Att utöka förbudet mot att döma personer med psykisk störning till fängelse torde kräva ingående överväganden. Bl.a. ställs krav på någon annan möjlighet till ingripande som tillgodoser behovet av samhällsskydd. Straffansvarsutredningen har delvis berört denna fråga i sitt betänkande.
Det är emellertid ännu för tidigt att säga något om vad beredningen av det betänkandet kan komma att resultera i.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.