Våldsamheterna i Sverige
Skriftlig fråga 2021/22:1466 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-04-19
- Överlämnad
- 2022-04-19
- Anmäld
- 2022-04-20
- Svarsdatum
- 2022-04-27
- Besvarad
- 2022-04-27
- Sista svarsdatum
- 2022-04-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I mitten av april och under påskhelgen utspelades krigsscener runt om i landet där stora muslimska invandrargäng startade upplopp och gick till anfall mot blåljuspersonal. Flera poliser skadades i terrorangreppen.
Upploppen tilläts fortgå genom att polisledningen beordrat reträtt i stället för att möta gängen med resoluta åtgärder. På flera håll tog gängen över polisbilar och klädde sig i stulna poliskläder samtidigt som de brände fordon och kastade sten mot och besköt poliser med raketer.
Regeringen, med justitie- och inrikesministern i spetsen, har sedan länge förlorat kontrollen över vårt en gång trygga Sverige, och man låter dessa kriminella invandrargäng breda ut sig i vårt samhälle. Skjutningarna fortsätter, trots tidigare utlovade åtgärder, och nu har svenska folket sett hur rena krigsscener utspelas i vårt eget land.
Justitie- och inrikesministern verkar ha stoppat huvudet i sanden och lider brist på adekvata verktyg för att ta tag i problemen. I stället har vi gång efter annan hört olika förklaringar och ursäkter med om hur mycket regeringen satsar på att komma till rätta med problemen. Ändå händer inget. Och när polisen beordras till reträtt i stället för att möta våldsverkarna och bekämpa dessa i syfte att upprätthålla våldsmonopolet är något allvarligt fel.
Ändå menar ansvarig minister att han har fullt förtroende för polisen och inte ser någon anledning att kritisera deras arbete. Polisen och universitetslektorn vid Linköpings universitet, Stefan Holgersson, säger till Dagens Nyheter att ministerns inställning är ”vansinnig”. Han förstår inte att politiken tillåter den nuvarande utvecklingen att fortgå. ”Konsekvenserna ser man inte bara i upploppen utan även i de eskalerade gängskjutningarna och den bristfälliga passhanteringen”, säger han.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att komma till rätta med de våldsamheter vi nu sett utspela sig i vårt land, och avser ministern att ta sitt ansvar för det som har skett genom att avgå?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1466 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1466 av Björn Söder (SD) Våldsamheterna i Sverige och på fråga 2021/22:1478 Åtgärder för att förhindra upplopp av Katarina Brännström (M)
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med de våldsamheter vi sett utspela sig i vårt land samt om jag avser att avgå. Katarina Brännström har frågat mig vilka samlade åtgärder jag tänker vidta för att förhindra att fler liknande farliga kaossituationer sker i Sverige.
Det urskillningslösa våld som under påskhelgen riktades mot poliser i flera svenska städer är ett angrepp mot hela vårt demokratiska samhälle. Polismyndigheten har också misstankar om att de våldsamma upploppen har kopplingar till kriminella aktörer. Regeringens svar på detta är tydligt. Den här typen av agerande ska inte accepteras. De ansvariga ska gripas, dömas och avtjäna straff.
I sin fråga ifrågasätter Björn Söder mitt förtroende för polisen. Jag har ett mycket stort förtroende för polisen. Prövningen av såväl tillstånd för demonstrationer som taktiska beslut under pågående händelser är Polismyndighetens ansvar, och det ska vi från politikens håll inte överpröva. Det är Polismyndigheten som nu måste utvärdera och bedöma om, och i så fall vad, som eventuellt hade kunnat göras annorlunda.
Från regeringens sida ska vi se till att Polismyndighetens tillväxt fortsätter och att rättsväsendet får fler och mer effektiva verktyg. Vi ska ha en ändamålsenlig, kraftfull lagstiftning och ett brottsförebyggande arbete som ger effekt. Den splittring och de klyftor som såväl högerextremister som kriminella aktörer bejakar och drar fördelar av behöver motverkas med alla medel. För att vi ska vända den negativa utvecklingen räcker det inte med enstaka åtgärder. Hela samhället måste bidra och satsningarna måste vara långsiktiga.
Regeringen har infört en rad straffskärpningar, till exempel för mord, allvarliga våldsbrott, grovt vapenbrott och för de allvarligaste narkotikabrotten. Vi har också infört brotten sabotage mot blåljusverksamhet och grovt sabotage mot blåljusverksamhet, som straffbelägger att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. De allvarligaste fallen av brottet grovt sabotage mot blåljusverksamhet kan ge upp till livstids fängelse. Tillsammans med regeringens satsning på fler poliser har detta stärkt polisernas medarbetarskydd.
De brottsutredande myndigheterna har fått nya verktyg. Regeringen har exempelvis förbättrat Polismyndighetens möjligheter att använda kameror. Införandet av möjligheten till hemlig dataavläsning innebär att det går att komma åt information om grov brottslig verksamhet, däribland krypterad information. Regeringen har också tillsatt två utredningar med syfte att bland annat utöka möjligheterna till hemlig avlyssning.
Mycket har alltså redan gjorts och mer behöver göras. Nyrekryteringen till de kriminella gängen måste stoppas och det brottsförebyggande arbetet behöver prioriteras högre. Regeringen går därför vidare med förslag om ett lagstadgat ansvar för kommunerna att arbeta brottsförebyggande. Den 21 april fattade regeringen beslut om att en utredare ska se över möjliga lagändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier. Regeringen avser också att i närtid ge en utredare i uppdrag att se över om det bör införas en möjlighet att begränsa enskilda personers rätt att vistas på vissa platser eller i vissa områden i samhället, utan att personen har dömts till påföljd för brott.
Stockholm den 27 april 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.