Våldet mot kvinnor
Skriftlig fråga 2005/06:1144 av Wigström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-06
- Anmäld
- 2006-03-07
- Besvarad
- 2006-03-15
- Svar anmält
- 2006-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 mars
Fråga 2005/06:1144 av Cecilia Wigström (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Våldet mot kvinnor
Det finns i Västsverige flera tusen kvinnor som lever under ständigt hot, som utsätts för våld och som har sin rörelsefrihet inskränkt. Våldsbrotten mot kvinnor ökar och år 2004 dog 13 kvinnor i Västra Götaland till följd av misshandel enligt Brå. Våld mot kvinnor är ett uttryck för den grövsta formen av kvinnoförtryck då en kvinnas rätt till sin egen kropp och sitt liv inte respekteras. Det behövs en nollvision i arbetet mot våldet mot kvinnor. Våld mot kvinnor måste vara prioriterat för rättsväsendet, sociala myndigheter samt hälso- och sjukvården.
Det är oacceptabelt att det då framkommer i Rikspolisstyrelsens årsrapport för 2005 att polisens utredningstider av våld mot kvinnor ökar. Långa utredningstider gör att kvinnor avstår från att göra anmälan och kvinnofridspropositionen 1997 utlovade därför kortare handläggningstider. I två av tre län har utredningstiderna i stället ökat. Västra Götaland ligger visserligen strax under genomsnittstiden på 50 dagar (48 dagar i Västra Götaland), men jämfört med 2004 har utredningstiden ökat med två dagar. Det är en trend som måste brytas.
Vilka åtgärder tänker justitieministern vidta för att utredningstiderna av våld mot kvinnor kortas i hela landet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1144 besvarad av Thomas Bodström
den 15 mars
Svar på fråga 2005/06:1144 om våldet mot kvinnor
Justitieminister Thomas Bodström
Cecilia Wigström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisens utredningstider av våld mot kvinnor kortas i hela landet.
För att den brottsutredande verksamheten inom polisen ska kunna fortsätta att utvecklas på bred front har regeringen sedan år 2000 gjort kraftiga satsningar på polisen. Anslagen har höjts med 2,7 miljarder kronor fram till 2006 och tillskott har aviserats för år 2007 med ca 700 miljoner kronor @ en satsning som bland annat innebär att vi i dag har 1 500 fler poliser än år 2000.
Jag vill understryka att bekämpandet av mäns våld mot kvinnor är en högt prioriterad fråga för mig och regeringen. Det finns sannolikt ingen regering som gjort mer för att bekämpa detta våld och stärka brottsoffrens ställning och rättigheter än den svenska, ett arbete som vi också kommer att fortsätta med oförminskad kraft. Som ett exempel i denna del vill jag framhålla regeringsöverenskommelsen med samarbetspartierna om 135 miljoner kronor 2006@2008 till kvinnojourer, kvinnors organisering samt ombildning av Rikskvinnocentrum till Nationellt kunskapscentrum. Det är en unik satsning som understryker viljan att synliggöra mäns våld mot kvinnor.
Som en självklart mycket viktig del i samhällets arbete med att bekämpa våld mot kvinnor ingår rättsväsendets arbete med att utreda och lagföra de fall där kvinnor utsatts för någon form av fysiska och eller psykiska övergrepp. Viktigt är också att detta sker på ett kompetent sätt och inte tar längre tid än vad som motiveras av förutsättningarna i det enskilda fallet. Den enskilt viktigaste faktorn måste då alltid vara den drabbade kvinnans situation och förutsättningar. Utifrån den insikten vidtas också en rad åtgärder för att så långt det är möjligt anpassa utredningstiderna.
Att polisens utredningstider för våld mot kvinnor under 2005 i princip är oförändrade medför att målet att ytterligare förkorta utredningstiderna inte har uppnåtts. Detta är självklart inte bra, men för att undvika risken att dra alltför långtgående slutsatser av detta är det viktigt att också väga in andra faktorer. En sådan faktor är att anmälda fall av våldtäkt ökat markant under 2005, detta bland annat som en konsekvens av den nyligen skärpta lagstiftningen vilken medför att fler övergrepp mot kvinnor nu betraktas som våldtäkt. Då våldtäkt är ett mycket allvarligt brott med högt straffvärde ökar också kraven på utredningsarbetet, vilket bland annat medför att utredningsarbetet i det enskilda fallet generellt blir mer omfattande och tidskrävande. Här finns alltså ett direkt samband till en åtgärd som regeringen vidtagit för att ytterligare stärka kvinnors skydd mot våld. En likartad effekt har också uppstått som en konsekvens av att brottet grov kvinnofridskränkning införts.
En ytterligare faktor att beakta är att polisen under 2005 lyckats binda fler gärningsmän till brott inom denna brottstyp. Enligt polisens egen bedömning är en viktig förklaring till detta att man i vissa ärenden ökat arbetsinsatsen och därmed utredningstiden, detta bland annat som en följd av den kompetenshöjning och metodutveckling som successivt sker inom polisen. Detta exemplifierar betydelsen av att se på utredningstiden parallellt med resultatet.
Jag kommer att noggrant fortsätta följa polisens arbete inom detta område. Om det bedöms nödvändigt kommer jag även att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.