Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

våldet i skolan

Skriftlig fråga 2004/05:409 av Larsen, Sofia (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-23
Inlämnad
2004-11-23
Besvarad
2004-12-01
Svar anmält
2004-12-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 november

Fråga 2004/05:409

 av Sofia Larsen (c) till statsrådet Ibrahim Baylan om våldet i skolan

Våldet i skolan ökar, både mellan elever och från elev till lärare. Tidningen Skolvärlden som ges ut av Lärarnas Riksförbund har haft detta som tema i tre av deras senaste nummer. Nästan 20 % av de allvarliga olycksfallen bland lärare beror på våld eller hot om våld. För samtliga yrken är motsvarande siffra 11 %.

Samtidigt kommer det rapporter som visar på att lärare inte får adekvat utbildning vad gäller att handskas med till exempel våld och mobbning. Lärarna har helt enkelt inte den kunskap som krävs i dagens våldsamma skola. Bara 2 av 29 lärarutbildningar ger tillräcklig undervisning i elevvård visar en kartläggning från BRIS.

Med anledning av det ökade våldet i skolan vill jag fråga skolminister Ibrahim Baylan:

Vad avser statsrådet att göra för att öka lärarnas kunskap om hur man hanterar våldsamma elever och mobbning?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:409 besvarad av Ibrahim Baylan

den 1 december

Svar på fråga 2004/05:409 om våldet i skolan

Statsrådet Ibrahim Baylan

Sofia Larsen har frågat mig vad jag avser att göra för att öka lärarnas kunskap om hur man hanterar våldsamma elever och mobbning.

Alla som arbetar i skolan har rätt att känna sig trygga i arbetet. Våld, diskriminering och kränkande behandling är oacceptabelt såväl i skolan som i samhället i övrigt. Det gäller oavsett om det sker mellan elever eller mellan elev och vuxen. Lärarna ska mötas med respekt för sin professionella kompetens i sitt svåra yrke. Demokratiuppdraget är tillsammans med kunskapsuppdraget fundamentet för all verksamhet i skolan.

Skolan är en arbetsplats där många människor vistas och ska samarbeta med varandra. Bland många människor som ska samverka uppstår ibland problem och oenigheter som måste lösas. Problemsituationer får dock inte lösas genom att någon, elev eller vuxen, tar till våld eller utsätter någon annan för kränkningar. Det är viktigt att gemensamt komma överens om normer och regler för uppträdandet samt att slå fast att våld och mobbning inte tolereras.

Skolan ska vara en trygg arbetsplats och arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ett stort ansvar för att genomföra alla åtgärder som behövs för att skapa en trygg och säker miljö. Ansvaret vilar på huvudmännen för kommunala och fristående skolor samt på rektorn. Rektorer, övriga skolledare samt kommunens skolpolitiker och tjänstemän har tidigare genom Statens skolverk erbjudits kompetensutveckling för att öka medvetenheten om deras ansvar för arbetsmiljön.

Under de senaste fem åren har en mängd insatser gjorts för att öka medvetenheten om kränkande behandling i skolan. Senast har Myndigheten för skolutveckling presenterat stödmaterialet Olikas lika värde som ska stärka förskolors och skolors förmåga att reflektera kring val av arbetssätt utifrån forskning, utvärderingar och lärande exempel. Materialet är också ett stöd i framtagandet av skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling bland elever och anställda. Skolverkets allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling (SKOLFS 2004:19) gäller från den 21 september 2004 och är ett verktyg för skolornas arbete samt ett underlag vid Skolverkets inspektioner.

För att kunna samverka och genomföra de uppgifter det är fråga om i det dagliga arbetet är det nödvändigt för lärare att ha kunskap om att arbeta i arbetslag, leda grupprocesser och hantera konflikter under arbetets gång. Den nya lärarutbildningen ska ge lärarna en utbildning som motsvarar vad som krävs i dagens skola. Ett syfte med den nya lärarutbildningen är att stärka lärarnas kompetenser om läraryrkets sociala och elevvårdande uppgifter. Lärarutbildningen betonar vikten av specialpedagogisk kompetens hos lärare. Alla lärare ska ha den kunskap för att kunna identifiera de mest vanligt förekommande problemsituationerna och kunna ge stöd och hjälp till alla barn och ungdomar i undervisningssituationen. Specialpedagogik finns både i det allmänna utbildningsområdet och som en inriktning eller specialisering. Hur lärarutbildningarna uppfyller de mål som är angivna i högskoleförordningens examensbilaga (1993:100) ingår i den kvalitetsutvärdering som Högskoleverket för närvarande gör av nämnda utbildningar. Utvärderingen kommer att redovisas i mars 2005.

Frågor om våld, mobbning och annan kränkande behandling måste alltid stå högt på dagordningen och vara föremål för insatser av olika slag. Rektorsutbildningen syftar till att rektorer ska bli bättre rustade att utöva det ansvar som läroplaner och övriga författningar föreskriver. Det är naturligt att även beakta behovet av utbildningsinsatser om kränkningar, våld och diskriminering i den kompetensutveckling för sin personal som kommunen som arbetsgivare enligt skollagen (1985:1100) har ansvar för.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.