Våldet i östra Kongo och Sveriges ansvar att stärka stödet till civilbefolkningen

Skriftlig fråga 2024/25:440 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-11-13
Överlämnad
2024-11-14
Anmäld
2024-11-15
Svarsdatum
2024-11-20
Besvarad
2024-11-20
Sista svarsdatum
2024-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Den humanitära krisen i östra Demokratiska republiken Kongo (DRC) har nått en kritisk nivå. I regioner som Norra Kivu och Ituri utsätts civilbefolkningen dagligen för brutala övergrepp från väpnade grupper. Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) har tusentals människor tvingats på flykt från sina hem, och behovet av skydd, mat, vatten och medicinsk vård är akut. Kvinnor och barn är särskilt utsatta för våldshandlingar som massvåldtäkter och tvångsrekrytering. FN:s senaste rapporter, liksom Amnesty International och Human Rights Watch, beskriver omfattningen av våldet med uttryck som ”ofattbara övergrepp” och ”systematiska attacker mot civilbefolkningen”.

Ett av de mest chockerande exemplen inträffade i byn Nyiragongo, där rapporter beskriver hur väpnade grupper bröt sig in i hem och tvingade familjer att bevittna våldtäkter på deras döttrar. I en annan incident attackerades en skolbyggnad i området Masisi av soldater, som enligt överlevande brände ned byggnaden och dödade både barn och lärare som försökte fly. Dessa handlingar har lett till trauma och långsiktiga skador för de överlevande och utmanar på djupet det redan sköra samhällssystemet i regionen.

Det humanitära behovet i östra Kongo är förkrossande, men hjälpinsatserna är starkt begränsade på grund av säkerhetsläget. Läkare utan gränser rapporterade nyligen att deras mobila kliniker varit tvungna att stänga på grund av upprepade attacker mot vårdpersonal och patienter. Det innebär att tusentals människor nu står utan tillgång till sjukvård mitt under pågående kolerautbrott och undernäringskris. Trots Monuscos närvaro som FN:s fredsbevarande styrka i regionen har säkerheten inte kunnat garanteras. Fredsbevarare har själva utsatts för attacker, och i flera fall har civila gått ut i protest mot vad de anser vara en otillräcklig insats för att skydda befolkningen.

Socialdemokraterna ser med djup oro på att den svenska regeringens stöd till internationella biståndsinsatser minskat under en tid då det omvärldspolitiska läget kräver mer engagemang än någonsin. Sverige har tidigare varit ett av de mest framstående länderna i världen när det gäller att bidra till humanitära insatser och fredsbyggande i krisdrabbade områden. Vår nation har stått upp för principer om mänskliga rättigheter, demokrati och fred, och vi har en lång historia av att bistå FN:s fredsbevarande arbete.

Trots detta har de senaste månadernas nedskärningar i biståndsbudgeten skapat en oro för att Sveriges röst i internationella sammanhang försvagas. Att dra ned på stödet till konfliktområden som östra Kongo, där våldet pågått i årtionden, riskerar att undergräva både Sveriges trovärdighet och förmågan att göra faktisk skillnad. Omvärlden behöver starka och principfasta aktörer som Sverige för att bibehålla pressen på aktörer som bidrar till våldet och för att säkerställa att hjälpen når de mest behövande.

Frågan om ett långsiktigt och robust engagemang i Demokratiska republiken Kongo är ytterst angelägen. Sveriges röst och bidrag till internationella hjälpinsatser behövs nu mer än någonsin, särskilt för att säkerställa att de drabbade i östra Kongo får det stöd de behöver och för att markera att övergrepp på civilbefolkningen inte tolereras.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att stärka Sveriges humanitära och fredsbyggande insatser i östra Kongo?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:440 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:440 Våldet i östra Kongo och Sveriges ansvar att stärka stödet till civilbefolkningen

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Svar på fråga 2024/25:440 av Olle Thorell (S)
Våldet i östra Kongo och Sveriges ansvar att stärka stödet till

civilbefolkningen

Olle Thorell har frågat mig om jag avser vidta åtgärder för att stärka Sveriges humanitära och fredsbyggande insatser i östra Kongo.

Jag delar Olle Thorells oro över den allvarliga säkerhetssituationen i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo (DRK). Konflikterna har under många år haft förödande konsekvenser för ett stort antal civila och har lett till kränkningar av mänskliga rättigheter, och till regional instabilitet.

Sverige har en långvarig bilateral relation med Demokratiska republiken Kongo. Sveriges engagemang är brett och spänner över humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och handel och investeringar. Sverige och EU verkar även för en fredlig lösning av konflikterna i östra DRK genom politiskt stöd till de regionala fredsinitiativen, Luanda- och Nairobiprocesserna.

Sveriges humanitära stöd till DRK ökar i år till totalt 417 miljoner kronor vilket gör DRK till en av de största mottagarna av humanitärt stöd från Sverige. Det är ett tydligt kvitto på att regeringen uppmärksammar situationen. Därtill stödjer regeringen fredsbyggande och stabiliserande insatser genom det långsiktiga biståndet. I utvecklingsbiståndet i DRK prioriteras att stärka kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.

Sverige verkar även genom EU. EU:s utrikespolitiska mål i området kring de stora sjöarna inbegriper att bidra till att åtgärda flera av grundorsakerna till konflikten, däribland den illegala utvinningen av och handeln med naturresurser. Europeiska unionens råd utnämnde i år den svenske diplomaten Johan Borgstam till EU:s särskilda representant för Stora sjöregionen. EUSR:s uppdrag är att bidra till att bygga upp ett starkare och mer strategiskt partnerskap med länderna i regionen samt att stärka EU:s bidrag till fred och stabilitet.

 

Stockholm den 20 november 2024

 

Benjamin Dousa

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.