Våld mot ungdomar som folkhälsoproblem
Skriftlig fråga 2005/06:412 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-21
- Inlämnad
- 2005-11-21
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2005/06:412 av Annelie Enochson (kd) till statsrådet Morgan Johansson (s)
Våld mot ungdomar som folkhälsoproblem
I en artikel i veckan rapporterar Rädda Barnen om det ökade våldet i samhället som drabbar barn och ungdomar. Och kanske är det lite ironiskt att det är just denna organisation som gjort undersökningen. I Socialdemokraternas Sverige är nämligen ungdomar och barn just ”rädda”. Varannan svensk pojke i 18-årsåldern har i dag blivit utsatt för våld på stan. Sverige har blivit ett otryggt land och våldet kan klassificeras som ett folkhälsoproblem. Rädslan att utsättas för våld leder i sin tur till ytterligare psykisk ohälsa.
Regeringen bär det yttersta ansvaret för att medborgarna ska garanteras trygghet på gator och torg. Socialdemokraterna måste ställas till svars för varje misshandlad tonårspojke, då deras politik på olika sätt möjliggjort denna situation.
I oktober 2004 presenterade Socialstyrelsen en samlad strategi för regeringen för hur myndigheterna skulle få i uppdrag att samverka nationellt kring barn som far illa. Sedan dess har ingenting hänt.
Vad avser statsrådet att göra åt den stora ohälsofaktor som gatuvåldet innebär för svenska ungdomar i dag?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:412 besvarad av Morgan Johansson
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:412 om våld mot ungdomar som folkhälsoproblem
Statsrådet Morgan Johansson
Annelie Enochson har frågat mig vad jag avser att göra åt den stora ohälsofaktor som gatuvåldet innebär för svenska ungdomar i dag.
Antalet anmälda våldsbrott bland ungdomar har ökat, och det är djupt oroande. Alla har rätt till en trygg uppväxt fri från våld. Jag är övertygad om att det i grunden handlar om en välfärdspolitik där man ser till helheten och satsar på goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar. Nästan hälften av ohälsan hos barn och ungdomar kan enligt undersökningar härledas till familjeomständigheter och föräldrarnas sociala tillhörighet. Att hitta lösningar mot våldet handlar om att ge stöd till familjer med svaga sociala och ekonomiska resurser, ha en bra skola, en fungerande integrationspolitik och att göra insatser för att minska arbetslösheten och drogberoendet. Ingripanden mot ungdomar som begår brott måste ske snabbt och innefatta såväl polisiära som sociala insatser. Alla tendenser till gängkriminalitet måste bekämpas. De som fallit offer för våld måste få stöd och hjälp.
För att motverka ungdomsbrottslighet måste det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet fortsätta. Den 17 november överlämnades propositionen Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner till riksdagen. I denna proposition utgör barn och ungdomar en av de viktigaste målgrupperna när det gäller förebyggande och tidiga insatser. Det är särskilt viktigt att satsa på barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykiska problem. Dessa barn löper annars stor risk att själva fastna i missbruk och kriminalitet.
Den sociala barn- och ungdomsvården måste förbättras. Stor betydelse i detta sammanhang har det förslag till nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården som den sociala barn- och ungdomsvårdskommittén överlämnat till regeringen (Källan till en chans, SOU 2005:81). Utredningen lyfter bland annat fram vikten av tidigt stöd, förebyggande arbete och förbättrad samverkan.
Också polisens arbete för att bekämpa ungdomsbrottslighet måste förstärkas. Sedan år 2000 har regering och riksdag gjort kraftiga satsningar på polisen och höjt anslagen med 2,3 miljarder kronor fram till år 2005. Regeringen har också aviserat ytterligare tillskott för åren 2006@2007. Satsningarna förbättrar naturligtvis polisens förutsättningar att förebygga våld, inte minst när det handlar om barn och ungdomar.
Vidare har Ungdomsbrottsutredningen lämnat förslag på hur påföljdssystemet för unga kan utvecklas och förbättras (Ingripanden mot unga lagöverträdare, SOU 2004:122). En proposition som bygger på betänkandet planeras till mars 2006.
Skolan är en viktig arena för brottsförebyggande arbete. Som ett ytterligare led för att minska ungdomars utsatthet kan nämnas de lärarhandledningar som Brottsförebyggande rådet utarbetat för barn i årskurs 3@5, Livets spelregler och årskurs 6@9, Du och jag, rätt och fel. De tar upp frågor som har att göra med brott och straff, etik och moral. Materialet kan tas in i skolans ordinarie undervisning och fungera som en konkretisering av värdegrundsarbetet.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 2006 föreslagit att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att förbereda en satsning på särskilt utsatta ungdomar. Denna satsning kommer att inriktas på förebyggande och främjande verksamheter för ungdomar i riskmiljöer samt på drogfria ungdomslokaler.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.