våld mot lärare
Skriftlig fråga 2001/02:663 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-04
- Anmäld
- 2002-02-12
- Besvarad
- 2002-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 februari
Fråga 2001/02:663
av Anita Sidén (m) till utbildningsminister Thomas Östros om våld mot lärareVåldet mot lärare och annan skolpersonal ökar kraftigt. Detta framkommer i en rapport från Arbetsmiljöverket som presenterades för ett par dagar sedan. Antalet anmälda hot mot skolpersonal har ökat från 45 stycken år 1997, till 87 stycken år 2000. Antalet anmälda på grund av våld mot skolpersonal ökade under samma period från 148 till 218 stycken.
Denna utveckling är naturligtvis mycket allvarlig. Att lärare och elevassistenter, fritidslärare och specialister får ta emot hot, eller utsätts för våld i sin arbetsmiljö är fullkomligt oacceptabelt. Det finns redan i dag stora problem med att rekrytera lärare, många lämnar dessutom yrket efter en kort period. Orsakerna till det kan vara många, men en otrygg arbetsmiljö är sannolikt en viktig orsak.
DN refererar i en artikel nyligen till Harry Ernstell, numera f.d. lärare. Han blev nedsparkad av en elev när han försökte stoppa ett bråk på skolan. Enligt honom har arbetsmiljön i dagens skola blivit hårdare, och många lärare är i dag rädda. "De vågar inte säga till av rädsla för att de skall få igen det, för att deras bil skall förstöras till exempel. Därför går de omkring med skygglappar", säger han till DN.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att stävja det ökande våldet mot skolpersonal?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:663 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 13 februari
Svar på fråga 2001/02:663 om våld mot lärare
Utbildningsminister Thomas Östros
Anita Sidén har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att stävja det ökande våldet mot skolpersonal.
Jag instämmer i att utvecklingen är oroande. Skolan är Sveriges största arbetsplats med ca 1,6 miljoner personer: elever, lärare och annan personal som finns och verkar där varje dag. För skolans arbetsmiljö gäller samma regelverk som för andra arbetsplatser. Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. Arbetsmiljöverket har uppdraget att mer i detalj reglera vad som ska gälla genom sin författningssamling, föreskrifter och allmänna råd. Verket är också tillsynsmyndighet. Enligt den ansvarsfördelning som gäller mellan staten och kommunerna är det kommunerna, i egenskap av arbetsgivare och huvudman för skolan, som ansvarar för arbetsmiljön. För fristående skolor är det huvudmannen för skolan som har arbetsmiljöansvaret.
Arbetsmiljöverket har nyligen redovisat, att ett växande antal yrkesverksamma har varit utsatta för hot eller våld i arbetet. Även skolan drabbas av ett ökat våld. Samtidigt kan konstateras att benägenheten att anmäla inträffade händelser har ökat. Det finns stora variationer mellan olika kommuner och skolor. Skolornas kunskap om arbetsmiljölagstiftningen har ökat de senaste tio åren, handlingsplaner finns men de är ofta inaktuella. Medvetenheten om att det finns hot och våld i verksamheten är god och man känner till var riskerna finns. Däremot är beredskapen att möta de situationer som uppstår bristfällig i ett antal skolor.
Det är angeläget att stärka kunskapen om arbetsmiljölagstiftningen för att det ska bli möjligt att integrera denna i arbetet med läroplanens mål. Det är också av största vikt att kommunerna tar del av de rapporter och resultat som Arbetsmiljöverket publicerar för att kunna förbättra sitt arbetsmiljöarbete.
I uppdraget till 1999 års skollagskommitté ingår bl.a. att göra en översyn och vid behov föreslå förändringar för att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och trygghet inom barnsomsorgs- och skolverksamheten, särskilt avseende arbetsmiljö- samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen (dir 1999:15, 2002:09).
Personalens och elevernas arbetsmiljö hänger oupplösligt samman. Det finns undersökningar som visar att även elever upplever skolans arbetsmiljö som påfrestande. I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) tas arbetsmiljöfrågorna upp. Utgångspunkten är att eleverna behöver bli mer delaktiga i arbetsmiljöarbetet och att en översyn av arbetsmiljölagen ska göras utifrån ett elevperspektiv. Samtidigt bör även berörda myndigheters tillsyn i frågor som rör elevers miljö och hälsa ses över i syfte att åstadkomma en ökad samsyn och samordning.
En väl fungerande arbetsmiljö är ett krav som alla har rätt att ställa. Arbetet med att motverka och förebygga kränkande behandling, mobbning, främlingsfientlighet och våld är både en arbetsmiljöfråga och en viktig uppgift för utbildningssystemet. Det handlar ytterst om att ge kunskap om innebörden av demokrati och mänskliga rättigheter samt att omsätta kunskaperna i praktisk handling. Arbetet med att förstärka arbetet med värdegrundsfrågorna påbörjades 1999 med värdegrundsåret och fortsätter nu bl.a. genom Statens skolverks värdegrundsarbete och värdegrundscentrumen.
Det är önskvärt att man i skolan utvecklar tydliga normer och regler för vad som ska gälla. Utgångspunkten bör vara samtal utifrån läroplanens grundläggande värderingar och det bör göras gemensamt med elever och föräldrar.
Fler vuxna i skolan bidrar till ett tryggare klimat. Regeringen har infört ett särskilt statsbidrag till personalförstärkningar inom skolsektorn. Med start från höstterminen 2001 kommer skolan att fram till och med 2006 få sammanlagt 17,5 miljarder för strategiska personalförstärkningar. Hittills har 3 000 lärare, kuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor, och andra anställts. När satsningen nått sin fulla höjd år 2006 har de anställda i skolan blivit ca 15 000 fler.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.