våld mot kvinnor

Skriftlig fråga 2004/05:475 av Runegrund, Rosita (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-29
Inlämnad
2004-11-29
Besvarad
2004-12-08
Svar anmält
2004-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 november

Fråga 2004/05:475

av Rosita Runegrund (kd) till statsrådet Jens Orback om våld mot kvinnor

Det är oacceptabelt att stöd och skydd åt misshandlade kvinnor beror på var i landet man råkar bo. Det är inte rimligt att enskilda kommuner själva ska avgöra huruvida våld mot kvinnor ska prioriteras eller inte. Det kristdemokratiska kvinnoförbundet kräver ett större ansvar från staten för att se över vilka krav som behöver ställas på kommunerna för att intensifiera arbetet mot våld mot kvinnor.

Det har nu gått sex år sedan regeringens kvinnofridsproposition antogs, detta till trots saknar hälften av kommunerna handlingsplaner för hur de ska kunna förverkliga målen i propositionen. Detta visar Amnestys rapport Har ej prioriterat frågan. Det är inte rimligt att kommuner och misshandlade kvinnor ska behöva förlita sig på ideella insatser från kvinnojourer.

Statistik från BRÅ visar att förra året anmäldes 22 000 fall av misshandel mot kvinnor, i tre fall av fyra är kvinnan bekant med gärningsmannen. Att utsättas för våld av någon som man har en relation till känns av många kvinnor som extra kränkande och det krävs stort mod och styrka för att orka göra en polisanmälan. Att bara 22 % av antalet anmälda brott klaras upp är därför oerhört beklämmande. Regeringen måste ta sitt ansvar gentemot de misshandlade kvinnorna. Med anledning av ovanstående frågar jag statsrådet:

Vad avser statsrådet Orback att göra för att kommunerna tar sitt ansvar med att intensifiera arbetet mot våld mot kvinnor?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:475 besvarad av Morgan Johansson

den 8 december

Svar på fråga 2004/05:475 om våld mot kvinnor

Statsrådet Morgan Johansson

Rosita Runegrund har frågat jämställdhetsministern vad han avser att göra för att kommunerna tar sitt ansvar med att intensifiera arbetet mot våld mot kvinnor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors hälsa, välbefinnande och till och med deras liv. Regeringens arbete kring den här problematiken har prioriterats de senaste åren och kommer att ges ytterligare ökad prioritet. Genom att prioritera arbetet för våldsutsatta kvinnor vill vi påverka kommunerna och även landstingen att göra detsamma.

Naturligtvis ska en våldsutsatt kvinna få det stöd och den hjälp som hon behöver oavsett var i landet hon bor. Rapporter från Socialstyrelsen och länsstyrelserna visar på att det sker en positiv utveckling av kommunernas stöd till kvinnor som utsatts för våld. Stödinsatserna varierar dock fortfarande mellan olika kommuner i landet.

Vi avser därför att stärka kommunernas möjligheter att ta det ansvar som åvilar dem för våldsutsatta kvinnor. En handlingsplan utgör enligt min bedömning en bra grund för kommunernas arbete på området. Socialstyrelsen kommer därför att få i uppdrag att inventera i vilken utsträckning landets kommuner har handlingsplaner för arbetet med våldsutsatta kvinnor. Utifrån en inventering kommer regeringen att överväga behov av fortsatta åtgärder för att stödja kommunerna ytterligare. I det sammanhanget bör också behovet av ökad kunskap om verkningsfulla metoder och arbetssätt i socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor uppmärksammas.

Regeringen har tillsatt en utredare för att finna formerna för en ombildning av Rikskvinnocentrum för kvinnor som våldtagits och misshandlats till ett nationellt institut. Institutets uppgifter ska vara att sprida kunskap om och utveckla metoder när det gäller omhändertagande och behandling av kvinnor som våldtagits och misshandlats. Institutet kommer att utgöra ett kunskapscentrum och därmed ett betydelsefullt resursorgan för kommunerna i deras arbete med våldsutsatta kvinnor. Utredaren kommer att redovisa sitt uppdrag den 9 december 2004.

Regeringen har också tillsatt en utredare för att följa upp och utvärdera de myndighetsuppdrag som gavs i samband med Kvinnofridspropositionen. Utredaren ska göra en samlad analys av eventuella hinder och strukturer som motverkar ett könsmedvetet arbete på de områden som dessa uppdrag gällde. Utredaren kommer att redovisa sitt uppdrag den 13 december 2004. Jag kommer att ta del av utredarens analys och därefter vidta nödvändiga åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.